Alla avsnitt

Prenumerera på podden

Missa aldrig en uppdatering från B2B-spaningen

B2B-spaningen lorem ipsum dolor sit equiem factum inbox lorem set tacticts.

Läs hela transkriberingen från det här avsnittet

De flesta B2B-bolag jag pratar med beskriver samma sorts problem: pipeline som inte fylls i tid, kampanjer som underpresterar, affärer som förloras till en konkurrent med lägre pris. Lösningen blir nästan alltid en ny variant av samma sak. Ny hemsida. Nytt marketing automation-system. En till kampanj. Lite mer annonsbudget. Och så snurrar det vidare.

Kerry Cunningham har skrivit en artikel om det här mönstret som är värd att läsa flera gånger. Hans poäng: vi sätter plåster på benbrott. Vi attackerar de ytliga symptomen istället för att gå till rotorsaken — och så undrar vi varför ingenting förändras. Det här är ett tema vi nyligen grävde i på B2B-spaningen, och det jag tar med mig är hur djupt det här mönstret sitter i hur svenska B2B-bolag är uppsatta.

Vad händer om problemet inte är marknadsföringen — utan paketeringen?

Ett återkommande mönster när bolag söker hjälp: ”Vi behöver fler leads. Vi behöver sälja mer. Vi behöver nå marknaden bättre.” Men när man börjar nysta upp det visar det sig ofta att det stora problemet ligger någon annanstans helt och hållet — i paketeringen av tjänsten. Erbjudandet matchar inte vad kunden faktiskt vill köpa.

Det går att hälla in miljoner i marknadsföring för att försöka pressa in marknaden i ett befintligt erbjudande. Det är bara mycket svårare än att anpassa erbjudandet så det matchar en faktisk efterfrågan. Det svåra är att man märker det här alldeles för sent om man inte gör grundjobbet: finns det en efterfrågan på det vi säljer, eller måste vi bygga den efterfrågan? Många företag utgår från att svaret är ja utan att ha verifierat det.

Varför fastnar bolag i kvartalstänket?

En av de djupare orsakerna Cunningham pekar på är hur bolagsstyrning ser ut. Kvartalsmål gör det svårt att göra de stora förändringar som faktiskt skulle lösa problemet. Att paketera om en hel produkt så att den matchar marknadens behov tar tid — tid man inte har när nästa kvartalsrapport ska levereras.

Resultatet blir att man springer fortare i samma riktning. Justerar kampanjen. Byter budskap. Provar en ny kanal. Allt utan att backa bandet och fråga: tittar vi ens på rätt målgrupp? Pratar vi om saker de bryr sig om? Det är inte konstigt att man hamnar där — kortsiktiga åtgärder är enkla att mäta, ger snabba resultat och passar in i befintliga strukturer. Men de löser inte rotorsaken.

Hur köper egentligen B2B-kunder idag?

Det här är kärnan. De flesta B2B-bolag är fortfarande uppsatta som om säljaren är den som utbildar, skapar trygghet och bygger relationen. Marknad supportar med varumärke och leads. Kunden å sin sida gör det mesta av sin research helt på egen hand — i sociala kanaler, via nätverk, genom AI, på webbar. När de tar kontakt har de redan bestämt sig till stor del.

Det betyder att rotorsaken till att leadsgenerering inte funkar oftast inte är att leads presterar dåligt. Det är att det inte är leads man behöver — det är köpredo kunder. Och då måste utbildningen, förtroendet och experterna finnas tillgängliga långt innan någon fyller i ett formulär. Säljarna som är bra på att lyssna, göra behovsanalys och förklara — de behöver lyftas fram tidigare. Gärna i video, gärna på bloggen, gärna i poddar och webbinarier. Det här är vad B2B-köparen faktiskt vill ha.

Är ditt jobb att sälja — eller att hjälpa kunden välja rätt?

Det här är ett perspektivskifte som verkligen sitter kvar hos mig. De flesta företag försöker sälja sin tjänst. Det är logiskt. Men kunden gör något helt annat: hon försöker hitta rätt lösning på sitt problem och rätt partner att köpa av. Hennes utmaning är mycket större än säljarens. Och om man som bolag kan hjälpa henne att göra den researchen — våga prata om vilka alternativ som finns, vad som skiljer ens egen produkt från konkurrentens, var ens lösning inte passar — då bygger man en helt annan typ av förtroende.

Många missförstår det här och tror att de måste vara opartiska. Det handlar inte om opartiskhet. Det handlar om att utgå från kundens bästa, även när det betyder förlorade affärer. De flesta affärer förloras ändå innan ni vet att de finns. Då är det bättre att ta chansen att hjälpa kunden välja rätt — och därmed öka chansen att hon kontaktar er först. Det är där en seriös content marketing faktiskt gör skillnad.

Vad ska man mäta istället för bara leads?

Om köpresan sker innan kunden hör av sig — vad mäter man då? Det handlar om signaler. Att besökare stannar dubbelt så länge på sajten är inget jag tidigare lade särskild vikt vid, men idag säger det något konkret: vi utbildar dem. Att videor faktiskt blir tittade på är en signal. Med verktyg som Vidyard kan man dessutom se vilka företag som tittar på vad — vilken video om prissättning, vilken produktdemo.

Buyer intent-system går att sätta upp så att man över tid ser när en grupp människor från samma företag börjar konsumera ert innehåll aktivt. Ni vet inte exakt vem, men ni vet att något är på gång där. Då är det inte svårare än att gå in på LinkedIn, söka på företaget, hitta rätt personer och ta en proaktiv kontakt. Det enda som hindrar oss är att vi vant oss vid att få ett namn och ett telefonnummer serverat — vilket inte är så kunder köper.

Hur transparent ska man vara med priser?

Pris kommer in i flera lägen i en köpresa, och de blandas ofta ihop. Först vill kunden veta om hon överhuvudtaget har råd med den här typen av lösning. Det är en kvalificeringsfråga. Senare vill hon veta exakt vad det kommer kosta för att kunna budgetera och få godkännande. Det är två olika behov.

I den tidiga fasen är transparens ett ypperligt sätt att bygga förtroende. Berätta vad olika typer av lösningar kostar. Förklara totalkostnaden över tid — att en billigare lösning kan bli dyrare på sikt om den kräver mer service eller behöver bytas ut. Då har ni gett en redogörelse för prisbilden utan att ens prata offert. För en köpare som behöver få in posten i nästa års budget är det ovärderligt. Och i ett B2B-sammanhang där det sällan bara hugger till på en investering på flera miljoner blir det helt avgörande.

Skapa, fånga, konvertera — var lägger ni pengarna?

Ett sätt att tänka på go-to-market som verkligen klarnade för mig: dela upp arbetet i tre delar. Skapa efterfrågan riktar sig mot den absoluta merparten av marknaden — de som inte är redo att köpa just nu. Här handlar det om att göra dem medvetna om problemet, hjälpa dem prioritera det, väcka önskan att ta tag i det. Det är en stor och lång process där det finns enorma möjligheter att utbilda.

Fånga efterfrågan är att vara synlig och tydlig när någon väl kommer in i marknaden — annonsering, events, ”här är vi, det är oss du ska prata med”. Konvertera efterfrågan är säljpipen och hur affären stängs. När man tittar på var de flesta B2B-bolag lägger sina pengar visar det sig nästan alltid att merparten ligger i den sena delen — fånga och konvertera. Det som kommer innan är underinvesterat. Det är inte hur kunderna köper, det är hur vi som företag säljer.

Vad krävs egentligen för att förändra?

Det jag tar med mig starkast är att det här inte är ett problem som löses med ett nytt verktyg ovanpå allt annat. Det kräver omstart. Kanske ska budgeten inte sättas på samma sätt nästa år. Kanske ska två heltidsmarknadsförare anställas som producerar innehåll internt istället för att ett par mässor sväljer flera miljoner. Kanske ska säljorganisationen byggas om så att experterna är synliga publikt istället för bara i säljmöten.

Det är obekvämt. Det är långsamt. Det krävs is i magen, framförallt när kvartalsmålen tickar. Men alternativet — att fortsätta lappa ihop ett system som inte är byggt för hur kunder faktiskt köper idag — leder bara till att man springer fortare på samma plats. De flesta B2B-bolag är inte på rätt väg rent intäktsmässigt om man ska möta marknaden som den ser ut nu. Att våga erkänna det är förmodligen den första riktiga åtgärden.