Alla avsnitt

Prenumerera på podden

Missa aldrig en uppdatering från B2B-spaningen

B2B-spaningen lorem ipsum dolor sit equiem factum inbox lorem set tacticts.

Läs hela transkriberingen från det här avsnittet

Det finns en tystnad inuti många B2B-bolag som ingen riktigt vill prata om. Marknadsavdelningen producerar innehåll, lägger ut det på företagssidan och hoppas på engagemang. Samtidigt sitter ingenjörerna, teknikerna, programmerarna och säljarna — de som faktiskt har djupast kompetens i hela bolaget — och vägrar att synas. De skulle aldrig drömma om att posta något själva. Daniela Hagblom kallar det FOP, fear of posting, och beskriver det som en helt annan värld jämfört med den där LinkedIn-flödet flödar över av personliga inlägg.

Det här är inte ett litet problem. Det är ett av de viktigaste skälen till att så mycket B2B-content idag känns platt, utbytbart och osynligt. När de som faktiskt vet något inte syns, blir det bara företagslogotyper kvar att marknadsföra med — och vi följer som bekant inte logotyper.

Varför vågar inte experterna ta plats?

Den som är expert på något har oftast den högsta kompetensen i hela bolaget. Logiskt sett borde det vara enklast för den personen att skriva, filma eller resonera offentligt. I praktiken är det tvärtom. En del av förklaringen är perfektionism — när du kan ditt ämne på djupet vill du också uttrycka det perfekt, och då tar varje inlägg så mycket tid att det aldrig blir av. En annan del är rädslan för att outa sina egna åsikter. Många ledare gömmer sig hellre bakom företagssidan och delar det bolaget redan har sagt, än att riskera att någon tycker att de är konstiga eller har fel.

Det här gäller inte bara introverta tekniker. Det gäller även erfarna säljare och chefer. Att ställa sig framför en grupp potentiella kunder, eller framför en kamera, gör nästan alla nervösa — också de som gjort det i tjugo år. Det betyder något att ta plats, och det är just därför det skaver.

Är ditt innehåll något konkurrenten också kunde gjort?

Det finns ett enkelt test som de flesta misslyckas med. Titta på det senaste företaget la ut. Skulle er närmaste konkurrent kunna ha postat exakt samma sak? Om svaret är ja, är innehållet platt. Det vi ser flöda förbi i flödet är produktnyheter, eventbilder, ”vi har anställt en ny chef”-inlägg och allmänna resonemang om branschen. Det är sällan någon utmanar vad branschen säger, ifrågasätter hur kunderna traditionellt tänker eller bjuder på en obekväm åsikt.

Det är här expertinnehållet kommer in. När du berättar om en specifik situation du varit med om, ett misstag du lärt dig av, en reflektion från ett kundmöte — då kommer ditt unika perspektiv in i texten. Det innehållet finns ingen annanstans på internet. Det är ditt. Och det är det som gör content marketing magnetiskt istället för platt.

Varför räcker inte AI till för det här?

När man ber AI att skapa innehåll om till exempel CRM-system får man tillbaka det mest sannolika — alltså det mest generiska. Modellen samlar upp det som redan finns på nätet och returnerar något heltäckande men jämnt. Problemet är att källorna den hämtar från i grunden är artiklar som producerats de senaste tio till femton åren med ett enda syfte: att dra trafik. Inte att utbilda. Inte att förmedla det man får när man pratar med en faktisk expert.

Det innebär att ju mer AI-genererat innehåll som flödar ut, desto mer värdefullt blir det innehåll som bara en människa med verklig erfarenhet kan skapa. Den unika berättelsen, det specifika perspektivet, lärdomen som bara kommer från att ha gjort jobbet. Det är där experterna på företaget plötsligt blir det mest värdefulla marknadsföringen har att tillgå. Inom AI och B2B-marknadsföring är detta kanske den viktigaste skiljelinjen framåt.

Hur får man den som inte vill att vilja?

Att gå ut till säljteamet eller experterna och säga ”nu måste ni börja posta på LinkedIn” fungerar inte. De får kanske gå en kurs ett par gånger, ett par inlägg trillar ut, och sen rinner det ut i sanden. Det som funkar bättre är att involvera dem i innehållskapandet på ett bredare sätt. Det behöver inte börja med video. Det kan börja med en intervju som någon annan skriver om till en artikel, en guide eller ett avsnitt på hemsidan.

Två saker händer när man jobbar så. För det första blir experten varm i kläderna utan att behöva producera något själv från start. För det andra — och det här är det viktiga — när experten är involverad i hur innehållet blir till, vill personen själv använda och dela det. Det blir något att vara stolt över snarare än något marknad försöker tvinga ut.

Den andra nyckeln är ”what’s in it for me”. Säljaren, experten eller ledaren behöver förstå vad de själva vinner på att vara aktiva. Inte i abstrakta termer, utan konkret: nya kontakter, lättare säljmöten, kunder som redan vet vem du är när du ringer.

Vad händer egentligen i tystnaden?

Här ligger den viktigaste insikten för företagsledare. Effekten av att synas kommer sällan inom 14 dagar. Den kommer ofta efter 14 månader. Och den syns inte i likes eller kommentarer på enskilda inlägg — den syns i den organiska trafiken in på hemsidan, i sökningar på varumärkets eller personens namn, i att rätt företag dyker upp top of mind när någon internt frågar ”vilka ska vi kontakta?”.

Det här är hela poängen med att bygga efterfrågan. När en potentiell kund upprepade gånger ser samma personer prata om sitt ämne på LinkedIn, YouTube eller i en podd, byggs förtroende långt innan något behov ens har formulerats. När behovet sen uppstår, är det det företaget som söks upp aktivt. Det är så B2B-köparen faktiskt rör sig idag — i tystnad, utan att klicka, utan att höra av sig, tills det plötsligt finns en konkret affär på bordet.

Och det går ännu ett steg längre. Om någon frågar dig idag om du känner någon som kan ett visst ämne, refererar du sannolikt till någon du sett synas på nätet. Det betyder att den som syns inte bara påverkar sina egna följare — utan också får rekommendationer från tredje part vidare till nya potentiella kunder.

Spelar företagssidan någon roll längre?

En företagssida på LinkedIn kan ha 200 000 följare och få 19 likes på ett inlägg. Det är inte ovanligt. Plattformen har strypt den organiska räckvidden för företagssidor på samma sätt som Facebook gjorde för tio, femton år sedan med sina pages. Det betyder inte att företagssidan är värdelös — men det betyder att den behöver fyllas annorlunda.

Istället för PDF-karuseller och pressmeddelanden bör företagssidan lyfta fram personerna bakom företaget. Expertisen, ansiktena, energin. Det är personerna mottagaren bygger förtroende för, inte logotypen. Och växeldragningen mellan personliga profiler och företagssida fungerar bara om båda spelar samma spel — där människor får synas, även när det är företaget som postar.

En sista tanke. Det finns ett argument som ibland hörs: experter på stora företag har inte samma drivkraft att synas som småföretagare, eftersom deras lön kommer in oavsett. Det är sant idag. Men det är också ett kortsiktigt sätt att tänka på sin egen position. Det är inte farligt att synas. Det är farligt att vara anonym i en marknad där kunderna har slutat följa varumärken och börjat följa människor.