Alla avsnitt

Prenumerera på podden

Missa aldrig en uppdatering från B2B-spaningen

B2B-spaningen lorem ipsum dolor sit equiem factum inbox lorem set tacticts.

Läs hela transkriberingen från det här avsnittet

Det finns en återkommande blind fläck i hur B2B-bolag närmar sig beslutsfattare på C-nivå. Vi lägger massor av tid och pengar på att förklara vår produkt — funktioner, paketeringar, varför just vår lösning är vassast. Och så missar vi det enkla: en CFO, CMO, CIO eller CTO bryr sig faktiskt inte om din produkt. De bryr sig om något helt annat.

Det här blev tydligt när jag och Ira gick igenom ett inlägg från Jacob Karp som listar vad C-level-roller egentligen vill ha svar på innan de ens orkar bry sig om en demo. Trots att rollerna har olika ansvar — ekonomi, marknad, IT, teknik — finns det en gemensam logik i vad de letar efter. Och den logiken har ganska lite att göra med produktblad.

Vad kostar det egentligen — och är det värt det?

Kostnad står högt upp på listan, men frågan om pris är mycket större än en prislapp. När en köpare gör research om vad något kostar handlar det inte bara om ditt pris, utan om vad som finns på marknaden, hur stort problemet är, och om investeringen är värd att prioritera just nu framför allt annat som konkurrerar om budgeten. Det betyder att kunden behöver kunna jämföra kostnaden mot vad de får tillbaka — och mot kostnaden av att inte göra någonting alls.

Det största misstaget jag ser när jag jobbar med företag som vill bli mer transparenta kring pris är att de utgår från sin egen produkt. ”Vår lösning kostar 100 000 eller 500 000” — eller, ännu vanligare, ”det går inte att säga, det beror på”. Men det är ju exakt det som behöver förklaras: vad beror priset på, vilka faktorer driver upp eller ner det, varför är ni dyrare eller billigare än andra, och vad får kunden faktiskt ut av det. Lägg till den interna kostnaden — eller den interna besparingen — så har du den helhet en CFO faktiskt vill se.

Varför borde alla B2B-bolag ha en prissida?

Min hållning är ganska bestämd: i stort sett alla företag bör ha en sida som heter Priser på sin webb. Om den innehåller exakta siffror eller inte är en separat fråga — det viktiga är att man möter kundens förväntningar och frågor där. Hur fungerar prissättningen i er bransch? Vilka faktorer spelar in? Vad kan jag göra för att sänka kostnaden? Vilka alternativ finns som är dyrare eller billigare? Tillkommer det kostnader senare? Det är vanliga frågor oavsett om du säljer kaffe eller en IT-lösning.

Prissidan är bara ett första steg. Hela webbplatsen — och ärligt talat även sociala kanaler — behöver innehålla material som hjälper kunden att förstå helheten. Artiklar som går in på de faktorer som påverkar priset, som viktar dem mot varandra, som hjälper kunden att inte gå vilse senare i processen. Det är den här typen av content marketing som faktiskt möter B2B-köparen där hen befinner sig när hen googlar eller frågar ChatGPT.

Vågar du jämföra dig själv med konkurrenterna?

De flesta B2B-bolag duckar för konkurrentjämförelser. Man vill helst inte skriva ut att en konkurrent levererar samma typ av lösning, och man hoppas att kunden ska låta bli att fråga. Men kunden gör researchen ändå. De jämför, de googlar, de frågar i Reddit-trådar och läser recensioner på G2 och Capterra. Hittar de inte jämförelsen på din sida, hittar de den på någon annans — i värsta fall på konkurrentens, där det är deras ord som gäller.

Större SaaS-bolag som HubSpot har gjort det här i åratal. ”HubSpot versus Salesforce” finns det hundratals artiklar om, och en stor del av dem ligger på HubSpots egen sajt. Det betyder också att när någon googlar konkurrentens namn har du chansen att synas, eftersom du har en jämförelsesida. För den som vill komma igång räcker det att sätta sig ner med säljteamet och brainstorma: vilka jämförelser hör vi från kunderna? Vad förlorar vi oftast affärer mot? Är det en konkurrents lösning, en in-house-byggd variant, eller status quo? Det behöver inte alltid vara namn på konkurrenter — det kan handla om typer av lösningar, skräddarsytt mot standard, dyrt mot billigt, konsult mot eget arbete. Redan där har du fem eller sex innehållssidor att skapa.

Hur får man kunden att förstå att det måste hända nu?

En av de svåraste frågorna i Jacobs lista är timing: varför ska kunden göra det här nu, och inte nästa kvartal, nästa år eller aldrig? Det är där kostnaden av status quo behöver lyftas fram — vad det faktiskt innebär att inte göra någonting. Och det är ofta där affärer fastnar. Inte för att lösningen är fel, utan för att tveksamheter dyker upp på vägen: någon slutar, en föräldraledighet hamnar mitt i implementationen, resurserna räcker inte just nu.

Det betyder att innehållet inte bara ska beskriva vad som händer om man inte fattar beslutet. Det måste också beskriva de utmaningar som kan dyka upp om man fattar beslutet — och hur man löser dem. Vad gör vi om en nyckelperson slutar mitt i? Vad händer om implementationen drar ut på tiden? Här fungerar videoformat ofta bra: ämnesexperter som beskriver ett före- och efterläge, eller kundexempel som beskriver verkligheten innan beslutet och vägen igenom de hinder som faktiskt fanns. Ju mer påläst och trygg kunden är, desto enklare blir beslutet. Det är så förtroende byggs i affärer som sträcker sig över flera år.

Hur säljer man till någon som redan får tjugo mejl om dagen?

C-level-personer är extremt uppvaktade. När du skickar det där mejlet är det kanske det tjugonde de fått av liknande leverantörer den dagen. Att försöka pusha in dem i ännu ett möte är sällan vägen fram. Det som däremot fungerar är att vända på logiken och hjälpa dem att göra mer på egen hand. Lägg ner arbetet på en bra presentation eller video som de kan titta på när de har tid. Skriv en rad: ”i den här presentationen har jag samlat det viktigaste jag vill att du tar hänsyn till innan vårt möte.”

Det här är kärnan i det vi kallar assignment selling — säljaren skickar uppgifter i form av innehåll till kunden, och mötestiden frigörs till nästa steg istället för att läggas på grundläggande information. Återkopplingen brukar vara tacksamhet. Beslutsfattare har fullt upp ändå, och de uppskattar bolag som säljer på ett sätt som respekterar deras tid. Det här är också skälet till att self-service blir allt viktigare — köparen vill kunna göra researchen på sina egna villkor.

Vad gör du med kunskapen som ligger i säljsamtalen?

En sista poäng som är värd att ta på allvar: spela in era säljsamtal. Många tycker det känns obekvämt, men varje gång du ringer ditt elbolag eller försäkringsbolag säger de exakt samma sak — ”vi spelar in det här samtalet i utbildande syfte”. Görs det som standardpolicy får marknadsförare tillgång till exakt vad kunderna undrar över, vilken friktion som finns och vilka frågor som återkommer. Med dagens AI-verktyg kan man få en sammanställning över ett kvartal eller ett halvår av de återkommande frågorna som faktiskt står i vägen för affärerna.

Det här kräver att sälj och marknad jobbar ihop på riktigt — något som ofta saknas. Säljarna sitter på frågorna, marknad sitter på förmågan att producera innehåll. När de samarbetar slutar man gissa vad kunderna vill veta och börjar svara på det de faktiskt undrar över. Det är när B2B-marknadsföring går från att vara varumärkesbyggande på distans till att bli en konkret hjälp för B2B-köparen att fatta sitt beslut.

Det som binder ihop allt det här är en enkel insikt: C-level bryr sig inte om din produkt. De bryr sig om sitt problem, sin risk, sin tid och sitt beslutsunderlag. Bygger du innehåll, säljprocesser och webbplats utifrån det — istället för utifrån din egen produktlogik — så blir du ett av de få bolag som de faktiskt vill prata med.