Alla avsnitt

Prenumerera på podden

Missa aldrig en uppdatering från B2B-spaningen

B2B-spaningen lorem ipsum dolor sit equiem factum inbox lorem set tacticts.

Läs hela transkriberingen från det här avsnittet

Det finns en mening i det här avsnittet som fastnade hos mig: idag är det för sent att bygga förtroende i själva säljmötet. Om kunden träffar en säljare för första gången i mötet — då har bygget av förtroende redan misslyckats. Det är en tankeställare som ställer hela det traditionella säljarbetet på huvudet, och den hänger ihop med ett bredare skifte i hur B2B-köp faktiskt går till idag.

Utgångspunkten för samtalet jag och Ira hade var ett LinkedIn-inlägg av Mikael Nylund, vd på Mindit, som listat hur kundernas köpmönster förändrats och vad det kräver av säljare. Vi tog spaningarna en efter en — och det visade sig att de leder rakt in i frågor om innehåll, transparens, samarbete mellan avdelningar och vad det egentligen betyder att vara expert i sin bransch.

Vem är det egentligen som fattar beslutet?

En första observation är att fler personer är inblandade i ett B2B-köp idag, samtidigt som varje enskild leverantör får mindre tid med kunden. Det är en obekväm kombination för säljaren: bredare beslutsgrupp, kortare kontaktyta. Min erfarenhet är att ju fler kontaktvägar man har in i ett företag, desto enklare blir det att få till affären — men man vet sällan i förväg vilka som faktiskt sitter med vid bordet.

Här blir content marketing en hävstång. Innehållet kan finnas i rummet där besluten tas, även när säljaren inte är det. Det förskjuter säljarens roll: från att övertyga, argumentera och utbilda i mötet till att förse hela beslutsgruppen med material som hjälper dem framåt mellan mötena. En viktig poäng är att det enskilda företaget — inte den enskilda säljaren — ska kunna hjälpa kunden att fatta beslut.

Var finns egentligen kundförståelsen i organisationen?

Mikael skriver att man som säljare behöver vara mer påläst och analytisk än någonsin. Det är knappast nytt att man behöver förstå sin kunds verksamhet, men vinkeln blev intressant: var hämtar man den förståelsen ifrån?

Den vanliga reflexen är att göra idealkundsprofiler, persona-dokument och stora målgruppsanalyser. Men det viktigaste att få reda på är vad kunderna faktiskt frågar om — i säljdialoger, i möten, i invändningar, i tveksamheter och oro. Det är där friktionen i köpprocessen sitter. Säljarna träffar kunderna varje dag och hör frågorna direkt. Svaren på det man försöker mejsla fram i en förstudie finns redan i organisationen, hos dem som pratar med kunderna. Den analytiska förmågan börjar med att lyssna inåt.

Är du beredd att säga att ni inte är rätt lösning?

Transparens dök upp som ett återkommande tema. Att vara brutalt ärlig med vad man inte kan lösa blir viktigare när konkurrensen är hårdare och alternativen fler. Annars hamnar både kund och leverantör i onda spiraler.

Många företag säljer för avsmalnat. Man fokuserar på vad man vill sälja — men kunden vill köpa en lösning på ett problem, inte en produkt eller tjänst. Det betyder att man måste vara insatt i hur kundens värld ser ut när problemet är löst, vad det faktiskt hjälper företaget med, och vilka andra alternativ som finns på marknaden. Det räcker inte att kunna sin egen produkt. Man måste också känna till alternativen och vara tydlig med vad som skiljer en från dem.

Hur mycket ska man egentligen skräddarsy?

Skräddarsydda lösningar låter alltid bra på papperet, men det är en svår avvägning. I it-branschen har förflyttningen gått tydligt från kundunika lösningar till mer standard — och det är ofta det kunderna faktiskt vill ha, särskilt för det man använder i dagligt arbete. Skräddarsytt blir tungt att hantera och kräver att man håller en hög kompetensnivå hela tiden.

Lösningen är ofta samarbeten. Att ha partners som kompletterar den egna produkten gör det möjligt att paketera något som upplevs som anpassat utan att man själv behöver vara specialist på allt. Det är en utveckling som lär sprida sig till fler branscher.

Hur differentierar man sig när konkurrenterna är ett klick bort?

Marknaden är öppen på ett helt annat sätt idag. En google-sökning räcker för att hitta konkurrenter som var osynliga för några år sedan. Att differentiera erbjudandet är en del av svaret, men något som ofta glöms bort är själva köpupplevelsen. Den är i sig en konkurrensfördel.

Det handlar om att möta köparen tidigare i resan, så att de kan göra research på egen hand utan att tvingas boka ett säljmöte för att få svar. Konkret innebär det tre saker: prata om det andra inte pratar om — pris, problem, jämförelser med konkurrenter, vad tidigare kunder säger. Visa det andra inte visar — gå bakom kulisserna, visa hur produktionen fungerar, låt säljarna synas och höras innan första mötet. Sälj på sätt andra inte säljer — interaktiva verktyg och innehåll som hjälper kunden att fatta rätt beslut. Den som vågar göra det kommer långt, för konkurrenterna gör det sällan.

Hur många B2B-företag adresserar idag faktiskt kostnad och pris på sin hemsida? Det är några få procent. Resten gör det inte alls, av rädsla att skrämma bort kunden. Effekten är den motsatta — du skrämmer bort kunden genom att inte prata om det. När någon söker information och inte hittar den stannar de inte kvar och letar vidare. De går till en konkurrent.

Varför säljmötet är fel plats att börja bygga förtroende

Det här är kärnan. Om en kund träffar dig för första gången i ett säljmöte är det för sent. Förtroendet behöver byggas innan — genom video, innehåll på sajten, i sociala medier, i mejl. Att använda video i sitt säljande blir mycket viktigare än det varit, för det är ett av få sätt att låta kunden möta säljaren på riktigt innan mötet.

Tankesättet är att inte sälja, utan att utbilda. Vara den bästa läraren i sin bransch och hjälpa kunderna att fatta de bästa besluten. Och här finns en organisatorisk poäng: förtroende-byggandet är det som faktiskt linjerar sälj, marknad och ledning. Marknad skapar innehållet. Sälj använder det för att hjälpa kunden känna trygghet. Ledningen tillsätter resurserna. Då pratar man inte om sälj och marknad som separata funktioner längre — då pratar man om tillväxt. Det är logiken bakom att tänka i termer av ett revenue team snarare än två avdelningar som lämnar över till varandra.

Vilka i organisationen möter egentligen kunden?

Mikael lyfter behovet av effektiva kundteam, och historiskt har vi tänkt på det som säljteamet med specialister. Men hela organisationen är involverad. Ekonomiavdelningen är i kontakt med kundens ekonomiavdelning kring fakturor. Kundsupport, customer success, konsultverksamhet — alla utgör länkar i samma kedja.

Löften som ett företag ger — hållbarhet är ett tydligt exempel — måste genomsyra varje avdelning. Annars uppstår glapp där en del av organisationen jobbar på ett sätt som motsäger det andra säger. En gemensam vision och en bildande approach till kundkontakter, oavsett om det handlar om kundservice, HR eller ekonomi, gör att man alltid kan utbilda och hjälpa.

Från säljare till affärsmänniska

Mikaels avslutande poäng är att säljaren behöver bli affärsmänniska. Kunderna är medvetna om alternativen och har tillgång till enorma mängder information. De vill inte köpa en produkt eller tjänst. De har ett mål och behöver hjälp att nå det.

Det förändrade köpbeteendet handlar om att B2B-köparen idag förväntar sig information om pris, kostnader, problem och vad som kan gå fel om man köper fel lösning. Den som adresserar elefanten i rummet — för den dyker upp ändå — blir den första kunden tar kontakt med. Och därmed den som vinner affären.

Det jag tar med mig från det här samtalet är att det inte räcker att förändra säljarnas beteende. Förflyttningen behöver ske i hela organisationen. Säljteam tänker fortfarande mycket på att sälja och alldeles för lite på att hjälpa kunden att köpa. Den som vänder på det perspektivet — och låter marknad, sälj, ledning och resten av organisationen jobba mot samma mål — har ett rejält försprång.