Alla avsnitt

Prenumerera på podden

Missa aldrig en uppdatering från B2B-spaningen

B2B-spaningen lorem ipsum dolor sit equiem factum inbox lorem set tacticts.

Läs hela transkriberingen från det här avsnittet

Många bolag reagerar likadant när tiderna blir tuffa: de drar i handbromsen. Investeringar skjuts upp, beslut tas om igen, och så fort det dyker upp en bump in the road bromsar man direkt. Problemet är att det sällan är lågkonjunkturen ensam som är orsaken till att försäljningen går trögare. Köparna har förändrats, och de fortsätter att förändras.

Det är fem år sedan vi levde det där ”vanliga” livet före pandemin, och vi kommer inte tillbaka dit. B2B-köpare och köpgrupper jobbar på helt andra sätt idag än 2019 — mer självgående, mer digitala, mer ovilliga att räcka upp handen och boka ett möte bara för att en säljare vill prata. Det är där de flesta bolag har ett gap som inte syns i kvartalsrapporten men som styr resultatet ändå.

Är det verkligen lågkonjunkturen som bromsar — eller är det köparen som flyttat sig?

Det första steget är obekvämt men nödvändigt: att skilja på vad som är konjunktur och vad som är beteendeförändring. När försäljningen går trögt är det lätt att skylla på marknaden i stort. Men en stor del av tröghet handlar om att B2B-köparen inte vill bli säljd till på samma sätt som tidigare. De gör research själva, jämför, läser, tittar på video — och hör av sig först när de redan har bestämt sig för vad de vill köpa.

Det betyder att den traditionella säljprocessen, där säljaren utbildar köparen i ett möte, inte längre matchar hur köparen faktiskt rör sig. Bolag som ligger kvar i den analoga köpresan tappar affärer som aldrig ens dyker upp som leads. De finns där ute, men de väljer någon annan innan ditt säljteam ens vet att de funnits.

Varför ser nittio procent av B2B-hemsidorna likadana ut?

Titta på en typisk B2B-hemsida. Det finns en lista över tjänster eller produkter, lite fluffigt innehåll om varför man behöver det, och så stannar det där. Det som nästan aldrig finns är exakt det som sägs i säljmöten: är detta verkligen rätt för oss? Vad kan gå fel om vi köper det? Vilka kostnader finns det som vi inte tänkt på? Hur snabbt kan det levereras?

De frågorna ställs i varje säljsamtal — men besvaras nästan aldrig i det digitala rummet, för vi är vana att ta dem i möten. Och det är just där affären tappas idag. När köparen själv vill fatta beslutet innan de pratar med någon, måste innehållet på hemsidan, i sociala medier, i videor faktiskt hjälpa dem att göra det. Det är vad det handlar om att fånga efterfrågan: möta dem som redan är intresserade, men ge dem en anledning att välja just dig digitalt — utan att tvinga in dem i ett möte först.

Hur kombinerar man kortsiktig affär med långsiktigt förtroende?

Det här är kärnfrågan, och svaret börjar i det kortsiktiga. Många marknadsstrategier gör tvärtom — de börjar i det stora, varumärkesbyggande långsiktiga och hoppas att affären kommer sen. En mer praktisk ordning är att först skapa alignment mellan sälj, marknad och ledning kring vad som faktiskt har förändrats. Sen samla säljteamet och marknadsteamet i ett gemensamt arbete: vilka möten är inbokade närmaste tiden? Vilka frågor, invändningar och tveksamheter dyker upp där?

Skapa content som svarar på exakt de sakerna. Publicera på hemsidan, ta upp det i sociala medier, ge det till säljteamet att använda före och efter möten. Skriver du en artikel idag kan en köpare läsa den i eftermiddag. Effekterna kan komma inom samma vecka — samtidigt som samma innehåll fortsätter dra in affär i flera år framöver. Och ju mer sälj och marknad lär sig tillsammans, desto bättre blir nästa innehåll som ska bygga efterfrågan på längre sikt.

Vad gör en roadmap på 12–24 månader som en kampanjplan inte gör?

En vanlig fälla för marknadsteam är att fokusera på att hinna med — checka av att kampanjen är på plats, att innehållet är publicerat, att kvartalets aktiviteter är gjorda. Men själva förändringen i hur bolaget jobbar mot marknaden hamnar utanför listan.

En roadmap kvartal för kvartal, över 12 till 24 månader, gör något annat. Den sätter mål för förändringen i sig: efter ett kvartal ska samarbetet mellan sälj och marknad vara på plats med regelbundna möten. Efter fyra månader ska innehållet användas dagligen i säljprocessen. Efter sex månader börjar man känna att säljcykeln kortas — kunderna stannar inte lika länge i utvärderingsfasen, avsluten blir större. Efter tolv månader har efterfrågan och pipeline byggts upp på ett annat sätt.

Och i den planen behöver mindsetförändringen finnas med som mål per kvartal. Människor förändras inte över en natt. Att ge tid och struktur åt själva tankesättet — gärna genom att ett team läser och diskuterar samma bok eller ramverk tillsammans — är minst lika viktigt som taktikerna i sig.

Hur mäter man något som tar sju år att mogna?

Genomsnittlig säljcykel i B2B ligger på sju till elva månader, och det är ofta räknat från första kvalificering. Verklig kontakt kan ha startat långt tidigare. Ett av de exempel som lyfts i avsnittet är en kund där första kontakten togs sju år innan affären faktiskt blev av. Under den tiden bidrog många olika saker till beslutet — innehåll, möten, observationer, samtal med andra.

Liknelsen som används är ett vattenglas: vattnet kom från kranen, men innan dess från ett berg, ett hav, en sjö, daggen i skogen. Du vet inte exakt vad som fyllde glaset, men allt behövdes. Så fungerar förtroendebyggande i B2B. Det är sällan en kampanj eller en enskild aktivitet som stänger affären — det är summan av allt som kunden mött över tid.

Det betyder också att man måste våga investera i sådant som inte syns i nästa kvartalsrapport. Inte spendera mer i sämre tider, men spendera på rätt saker.

Vilka strategier överlever nästa kris?

Det är värt att påminna sig om att mycket av det som idag kallas modern B2B-marknadsföring — att använda innehåll i säljprocessen, att bygga förtroende långt innan första mötet — formades runt 2008 i USA, efter börskraschen. Folk slutade höra av sig. Man ville inte ta lån, inte riskera pengar, inte prata med säljare. Man gjorde mer research själv. Exakt samma fenomen som nu.

De strategier som överlevde då fungerar nu, och kommer fungera om tjugo år, för de bygger på en sak: att förtjäna förtroende, inte att försöka pressa fram leads eller möten. LinkedIn kanske inte finns kvar om tjugo år. Men en köpare som vill kunna fatta sitt beslut själv, utbilda sig själv, välja själv — den kommer fortfarande att finnas.

Var börjar man, om man inte börjat än?

Den ärliga utgångspunkten är att man inte kommer ikapp över en natt. Men man kommer någonstans direkt. Sätt sig ner med säljteamet och fråga vilka frågor kunderna ställer just nu. Skriv svaren. Publicera dem. Använd dem i nästa möte. Det är där den kortsiktiga affären och det långsiktiga förtroendet möts — i samma stycke text, samma video, samma sida på hemsidan.

Det som många missar är att nedgångar är när skillnaden mellan bolag som vågar förändra sitt sätt att jobba och bolag som drar åt remmarna blir som störst. Inte för att de förra spenderar mer, utan för att de fokuserar pengarna på rätt saker — och på att förändra hela kundresan, inte bara nästa kampanj.