Alla avsnitt

Prenumerera på podden

Missa aldrig en uppdatering från B2B-spaningen

B2B-spaningen lorem ipsum dolor sit equiem factum inbox lorem set tacticts.

Läs hela transkriberingen från det här avsnittet

Något har hänt på arbetsmarknaden för marknadsförare. Aldrig tidigare har så många seniora, kompetenta personer haft den där gröna ”open to work”-ringen runt sin LinkedIn-profil. Det handlar om människor som i princip aldrig varit utan jobb tidigare — och nu sitter de på bänken i månader utan att få napp. Erik Modig satte fingret på det i ett LinkedIn-inlägg som fick mig och Ira att stanna upp.

För frågan är inte bara om det är lågkonjunktur eller AI som spökar. Något större är på väg att hända med hela rollen. Och det får konsekvenser både för den som söker jobb och för företagsledningar som fortfarande tror att de kan sälja sig ur problemet.

Är det verkligen lågkonjunkturen — eller är det något annat?

Det enkla svaret är att företag är försiktiga. Tiderna är osäkra, ljuset i tunneln syns inte riktigt, och då drar man ner. Men det förklarar inte hela bilden. En djupare orsak är att många företagsledningar har börjat ana att de inte kan sälja på samma sätt som tidigare — utan att riktigt veta vad det nya ska vara. Den osäkerheten gör det läskigt att satsa modigt just nu.

Det är också en gammal vana i B2B att marknadsföring är det första man skär i när det blåser. Försäljning får stå kvar, marknad får backa. Problemet är att den vanan bygger på en föråldrad bild av vad B2B-marknadsföring faktiskt gör i en köpresa idag. Marknad ses fortfarande som något frikopplat från den kortsiktiga försäljningen — och därför blir det fel post att skära i när intäkterna sviktar.

Vad är det företagsledningar inte har hängt med på?

De senaste fem åren har förändrat B2B-köparen mer än de tjugo dessförinnan. Pandemin tvingade fram en digitalisering där fysiska möten ersattes av video i flera år. Sedan kom AI och accelererade allt ytterligare. Köparna gör betydligt mer research på egen hand, sitter i fler möten med mindre tid per möte, och har varken ork eller utrymme att ta emot säljare på samma sätt som tidigare.

Det här är en faktisk förändring i köpbeteendet — inte en åsikt. Och det är den förändringen som många ledningsgrupper inte tagit till sig fullt ut. När budgeten för innehåll, kommunikation och buyer empowerment ligger under marknadsposten, och marknadsposten är det första som dras ner, då skär man bort exakt det som köparna efterfrågar mest.

Är det rätt läge att sälja hårdare 2025?

Nej. Det är att hjälpa kunderna att köpa enklare som är strategin. Det är en formulering som sätter fingret på själva skiftet. Att gasa på med fler säljare som ringer fler samtal löser inte problemet — för problemet är inte att man inte når ut. Problemet är att den moderna köparen inte vill bli kontaktad innan hen är redo. Hen vill göra sin research, jämföra, läsa, lyssna, förstå — och först därefter prata.

Det innebär att budget måste flyttas mot innehåll, mot self-service, mot allt som låter köparen göra mer på egen hand. Det är inte gratis, och det syns inte i nästa kvartalsrapport. Men det är där köparna faktiskt befinner sig.

Vad ska den arbetssökande marknadsföraren faktiskt göra?

Här finns ett konkret medskick som är värt att stanna vid. Om du är marknadsförare och söker jobb just nu — börja paketera dig själv mer som säljare. Inte i den gamla bemärkelsen, utan i den nya: någon som kan jobba med innehåll, utbilda kunden innan första kontakten och möta köparen där hen redan är. Det är precis den kompetensen som modern försäljning kräver, och som rena säljare ofta inte har.

Det finns också en annan väg värd att överväga: att inte söka anställning alls, utan paketera sin kompetens som ett eget erbjudande. Behovet finns där ute hos företagen, det är paketeringen som måste hitta en ny form. För många seniora marknadsförare är det kanske rätt tillfälle att tänka om kring vad rollen ens ska kallas.

En annan poäng som kommit upp i kommentarsfält är att marknadsförare borde tänka på sig själva som ett varumärke när de söker jobb — och börja sälja in sig själva på samma sätt som de skulle vilja att företag säljer in sig till sina kunder. Förstå mottagaren. Möt deras frustration och tveksamhet. Visa, inte berätta.

Varför pratar vi fortfarande mer än vi gör?

Många kommentarer på Eriks inlägg landade i hög nivå: vi måste ändra synen på marknadsföring, vi måste tänka om kring rollerna, vi behöver innovationskraft. Allt sant — men det löser inget i sig. Vi vet redan vad problemet är. Vi vet att sälj och marknad behöver samarbeta. Vi vet att synen på marknadsföring är spretig.

Det som behövs nu är inte mer nytänkande utan mer nygörande. Testa något. Misslyckas snabbt. Prova nästa sak. En av kommentatorerna, Alexander Nilsson, satte ord på en del av problemet: marknaden har byggt organisationer som premierar utförande framför förståelse. Många marknadsavdelningar är aktivitetsstyrda — de optimerar hemsidor, sätter upp formulär, skickar mejl — istället för att driva strategisk förändring i organisationen. Båda behövs, men det är den strategiska delen som oftast saknas.

Vad behöver VD:n faktiskt fråga sin marknadschef?

Det här är frågan jag tycker fler företagsledningar borde ställa: ”Vad behöver vi som ledning förstå för att bygga förtroende och driva försäljning i den här tiden av AI och modern marknadsföring?” Och sedan faktiskt lyssna på svaret. Kanske ta en second opinion. Men inte stå med en bromskloss mot marknad bara för att förståelsen för kopplingen mellan marknad och försäljning inte fanns med på utbildningen för femton eller tjugo år sedan.

Strategiska marknadsförare har stått i frontlinjen i många år — på hemsidor, i sociala medier, i digitala kanaler där köparna faktiskt rör sig. De ser vad som händer. Att inte lyssna på dem nu är att medvetet välja bort den kompetens man kommer behöva mest. Och det är värt att tänka brett kring vem som ska vara med i samtalet — inte bara VD och marknadschef, utan också säljchef och andra delar av organisationen som behöver dra åt samma håll. Det är så ett revenue team börjar ta form i praktiken.

En hockeyklubbe på väg uppåt

Min spaning är att vi just nu står i botten av kurvan. Företag samlar kraft, är försiktiga, vågar inte anställa permanent i en värld där tekniken och köpbeteendet förändras snabbare än anställningslagstiftningen tillåter. Men jag tror det kommer en raket framåt. Inte i form av att man gör samma saker som förut, utan i form av nya satsningar — nya roller, nya format, mer AI, mer video, kanske branschens bästa YouTube-kanal istället för ännu en kampanjsida.

Det som händer just nu är smärtsamt för en hel yrkeskår. Men det är också ett uppvaknande som B2B-världen har behövt länge. Frågan är inte om förändringen kommer. Frågan är vilka företag som vågar göra något åt den först.