Alla avsnitt

Prenumerera på podden

Missa aldrig en uppdatering från B2B-spaningen

B2B-spaningen lorem ipsum dolor sit equiem factum inbox lorem set tacticts.

Läs hela transkriberingen från det här avsnittet

Frågan dyker upp i nästan varje samtal jag har med marknadschefer just nu: ska vi fortsätta gömma våra rapporter och e-böcker bakom formulär, eller är det dags att släppa innehållet fritt? Det är en fråga som låter teknisk men som egentligen handlar om något mycket större — vad marknadsavdelningen ska leverera, vilka leads som faktiskt är värda namnet, och hur dagens köpare beter sig när de letar information.

Bakgrunden är ett inlägg från Gwen Lafage, marknadschef på Sinch, som hänvisar till en rapport från Juice — ”The State of Gated versus Ungated Content” — där de frågat ett stort antal välkända företag hur de tänker kring gatat innehåll och hur stor del av deras content som ligger bakom formulär. Det är värt att ta avstamp där, för det är inte längre självklart att svaret är ”gata allt som går”.

Hur ofta fyller du själv i formuläret?

Det är en bra ärlighetstest. När du själv ser en rapport bakom ett formulär — fyller du i? Svaret jag oftast får, och som också kom upp i vårt samtal, är ”nästan aldrig”. Det krävs att innehållet känns oumbärligt för att man ska lämna ifrån sig sina uppgifter, för man vet vad som kommer sen: säljmejl, samtal, ett nyhetsbrev man inte bad om. Är vi själva så här restriktiva, varför antar vi att våra besökare är generösare?

Det här är inte bara en magkänsla utan ett beteende som blivit starkare de senaste åren. Vi har lärt oss att skydda vår inkorg och vår tid, och tröskeln för att klicka ifrån sig sina uppgifter har höjts rejält.

Vad gör ChatGPT med hela leadsmodellen?

Här finns en faktor som förändrar kalkylen rejält. Varför ska någon fylla i ett formulär för att få en rapport, när de kan ställa frågan direkt till ChatGPT och få flera olika svar utifrån exakt det de undrar över? Mycket av det innehåll som gatas — guider, e-böcker, sammanställningar — är inte unikt nog för att motivera ett formulär längre. Det finns några sekunder bort, utan registrering. Det här är en del av varför AI och B2B-marknadsföring hänger så tätt ihop just nu: AI-verktygen flyttar gränsen för vad som är värdefullt nog att gömma.

Räkna på vad gatat innehåll faktiskt levererar

Det är här samtalet blir konkret. Säg att 100 personer landar på en sajt. Kanske 20 av dem klickar sig vidare till en landningssida för att ladda ner en rapport. Av de 20 är det kanske hälften — eller färre — som faktiskt fyller i formuläret. Av de tio som laddar ner är det kanske 20-30 procent som faktiskt läser rapporten. Det betyder att två-tre personer av de ursprungliga hundra fick ut det innehåll som du lade resurser på att producera.

Om man istället gör innehåll som alla 100 kan ta del av direkt — och ser till att det är så bra att de faktiskt konsumerar det — landar pengarna i något som driver affären framåt. Inte i en lista med kontaktuppgifter som man lika gärna kunde ha plockat ihop genom att söka på ”marknadschef” eller ”hållbarhetschef” på LinkedIn. Det tar tre sekunder idag. När gated content blev populärt för tio-femton år sedan fanns inte den möjligheten på samma sätt. Hela premissen för metoden har förändrats.

Varför kan inte marknadsförare bara dra ur sladden?

Många marknadsförare jag pratar med vet redan att de inte borde generera leads på det här sättet. Men de kan inte sluta — för det finns förväntningar uppifrån. Säljteamet ska ha leads, ledningen vill se MQL-siffror, och marknadsavdelningens existens motiveras delvis av att den fyller pipen. Det är inte så att en marknadsförare helt ensam bara kan rycka ut sladden och säga att nu genererar vi inte fler leads. Det kommer företaget inte gå med på utan att förstå varför.

Förändringen måste därför ske på flera nivåer samtidigt. Säljchef, marknadschef och ledning behöver en gemensam bild av vad man vill uppnå och hur en modern B2B-köpare faktiskt rör sig innan en säljare ens kommer in i bilden. Utan den samsynen blir varje försök att öppna upp innehållet en konflikt istället för en strategi. Det är därför arbetet med ett gemensamt revenue team är så viktigt — det är där man hittar det språk som gör att marknad kan börja mäta annat än ifyllda formulär.

Finns det en mellanväg som faktiskt fungerar?

Ja, men den är knepigare än man tror. På Grown har vi testat att lägga ut innehåll helt öppet på sajten, med en knapp för att ladda ner samma material som en väldesignad PDF — med mer research, bilder och en fylligare form. Det är förvånansvärt många som ändå väljer att ladda ner PDF:en. Skillnaden är att de redan har sett innehållet. De chansar inte. De vet att det är legitimt och vill spara det eller skicka det vidare.

Samtidigt är även detta värt att ifrågasätta. Varför ska man locka in någon i ett CRM bara för att de vill ha en PDF-version? Ett intressantare alternativ är att låta öppet innehåll leda fram till en frivillig konvertering med tydligt värde — till exempel ett självskattningstest där besökaren får hjälp att förstå sin egen mognadsnivå inom ett område, och därifrån erbjuds en kostnadsfri konsultation. Konverteringarna blir färre. Kvaliteten blir mycket högre. Och personen som kliver fram gör det för att de redan har fått hjälp, inte för att de pressats.

Riskerar fritt innehåll att bli en strömmingsby?

En invändning som är värd att ta på allvar: när allt är öppet, tar vi då verkligen till oss det? Det finns en parallell till Netflix-känslan — tusentals filmer tillgängliga, men man hittar ingenting att se. När man måste ge något för att få något är man kanske mer benägen att faktiskt läsa det. Helt fritt innehåll riskerar att bli en hög nedladdade PDF:er som aldrig öppnas.

Men slutsatsen är inte att gata mer. Det är att tänka om kring formatet. E-böcker är ofta bara ihopsatta blogginlägg i guideform, och vem laddar ner en PDF-e-bok till mobilen idag? Den är knappt läsbar i telefonen. Det är ett gammalt sätt att tänka. Det här är en av de större förändringarna i hur content marketing fungerar nu — från produktion till distribution, från långa nedladdningsbara dokument till kortare format som möter köparen där hen redan är.

Vad gör SaaS-bolagen som B2B-industrin borde lära av?

Det tydligaste skiftet syns hos SaaS-bolag. De vill inte ha e-bok-leads. De vill ha personer som faktiskt vill testa produkten, prata med en säljare eller komma vidare mot en trial. Det pratas till och med om att produktdemos ska vara tillgängliga innan man pratar med en säljare — så ogatat som möjligt, så tidigt i processen som möjligt. Tanken är att flytta så mycket av köpresan som möjligt till innan säljaren kliver in. Det är samma logik som ligger bakom hela rörelsen mot self-service: ge potentiella köpare tillgång till informationen som de tidigare bara fick genom en säljdialog.

Ett bra exempel på den som driver de här tankarna från säljhållet är Mattias Härenstam på Salesnomics — straight to the point, jobbar mycket med video, och pratar både om sälj och om hur sälj och marknad faktiskt ska hänga ihop. Det blir extra intressant när det perspektivet möter ett marknadsperspektiv, för det är där den verkliga förändringen sker.

Det handlar inte om gatat eller ogatat

Det är lätt att fastna i frågan som ett ja-eller-nej. Men det egentliga beslutet ligger någonstans annanstans: vad är leads för oss, vad ska marknadsavdelningen åstadkomma, och vilket innehåll är så bra att människor faktiskt vill ha det — på sina egna villkor, i ett format de kan konsumera där de befinner sig? När de frågorna är besvarade löser sig formulärfrågan nästan av sig själv. När de inte är besvarade kommer inget formulär i världen rädda affären.