Alla avsnitt

Prenumerera på podden

Missa aldrig en uppdatering från B2B-spaningen

B2B-spaningen lorem ipsum dolor sit equiem factum inbox lorem set tacticts.

Läs hela transkriberingen från det här avsnittet

Det finns en skarp motsättning i hur vi pratar om AI-genererat innehåll just nu. Många marknadsförare jag möter är försiktiga, nästan rädda för att deras innehåll ska upplevas som kallt, opersonligt eller falskt om man tar AI till hjälp. Samtidigt visar en färsk rapport från videoföretaget Heygen — baserad på över 2 000 intervjuer — att kunder och köpare faktiskt har en överraskande positiv bild av varumärken som använder AI i sitt innehåll. Orden de associerar med AI-video är saker som innovativt, agilt, kraftfullt, professionellt, intelligent och kvalitativt. Nästan ingenting negativt.

Det är en intressant kollision mellan vår egen oro som producenter och hur mottagarna faktiskt reagerar. Jag tänkte gå igenom vad rapporten visar, vad den betyder i praktiken, och var jag tycker man ska vara skeptisk.

Vilka utmaningar bromsar egentligen AI-användningen i B2B?

När företag tillfrågas om vad som hindrar dem från att tillämpa AI dyker tre saker upp: kostnader, brist på teknisk expertis internt, och oro för datasäkerhet. Cirka 19 procent håller tillbaka av integritetsskäl — man vill inte mata in kunddata eller intern data i okända verktyg. Bara 8 procent uppger att internt motstånd från personalen är ett problem. Det betyder att runt 92 procent är hyfsat positiva till att börja använda AI.

Den siffra som sticker ut är de 30 procent som anger att teknisk expertis saknas. Det är mycket. Det är dessutom lite märkligt eftersom de flesta verktyg på konsumentnivå — ChatGPT, Suno, videoverktygen — inte är svåra att komma igång med. Och man kan inte rimligtvis leta efter någon med tio års erfarenhet av ett verktyg som funnits i två år. Det handlar mer om mindset än om expertis: är personen nyfiken, villig att experimentera, beredd att lägga tid på att lära sig?

Varför är det dyrt att vara snål med AI-verktyg?

Ett mönster som ofta återkommer är att företag — och individer — provar AI bara i gratisversionerna. Man testar, blir besviken på resultatet, och drar slutsatsen att verktyget inte var så bra. Men gratisversionen är sällan den äkta varan. Skillnaden mellan gratis och en betald plan på tio eller tjugo dollar i månaden är ofta enorm i kvalitet.

Det här är en tröskel som hindrar många från att se vad AI och B2B-marknadsföring faktiskt kan leverera. Vill man fatta ett välgrundat beslut om huruvida ett verktyg passar verksamheten behöver man testa det på riktigt — inte den nedskalade gratisvarianten.

Vad gör marknadsavdelningen till företagets AI-pionjär?

Rapporten är tydlig på en punkt: marknadsavdelningar är ”the big adopters”. Det är där AI testas, implementeras och blir en del av vardagen först. 51 procent uppger att AI har förbättrat marknadsteamets produktivitet, och 54 procent förväntar sig att marknadsbudgeten ökar med hjälp av AI — för att man ser att man kan göra mer och därför vill göra ännu mer. Mindre än 6 procent rapporterar att AI lett till minskad produktivitet.

Det här får också konsekvenser för rekrytering. När jag pratar med företag som söker marknadsfolk just nu märker jag att frågan har förskjutits från ”har du jobbat med detta tidigare” till ”hur intresserad är du av att lära dig och använda AI framåt?”. Den som söker marknadsroller idag bör ta det här på allvar. Arbetslösheten bland kommunikatörer är hög, och en stor del av dem som söker jobb har inte uppgraderat sitt eget arbetssätt med AI. Det skapar ett gap mellan vad arbetsgivarna vill ha och vad många kandidater erbjuder.

Hur ska AI-video användas utan att kännas falsk?

Här blir rapporten riktigt konkret. 62,5 procent säger att AI ökar ett varumärkes kreativitet och autenticitet. 60,3 procent har en positiv känsla för varumärken som använder AI i sitt innehåll. 61,5 procent skulle förbli positiva till ett varumärke som börjar använda AI-genererat innehåll. Det är överraskande siffror om man, som jag, har utgått från att AI riskerar göra saker opersonliga.

Men det finns ett villkor. 76 procent tycker att varumärken ska uppge när de använder AI. Den som inte är transparent riskerar att uppfattas som lurande. Heygen själva visar hur det kan göras genom att i sin egen rapportvideo helt enkelt säga: det här är en AI-genererad video. Det räcker långt. Andra alternativ är att lägga en synlig markering eller etikett på innehållet.

Det andra villkoret är att det fortfarande ska kännas mänskligt. Vi tvekar, väljer fel ord, formulerar om oss, säger samma sak på två olika sätt för att bli tydligare. Det är när AI-videos blir helt perfekta hela tiden som det börjar kännas konstlat. Min gissning är att vi under 2025 kommer tröttna på den där överproducerade perfektionen och hellre välja en hyfsat producerad video med en riktig människa bakom budskapet.

Var i marknadsföringen är AI-video faktiskt redo att användas?

Bekvämligheten med att använda AI varierar kraftigt beroende på användningsområde. 70 procent är bekväma med att använda AI-video för sociala medier. 31 procent för tutorials och produktdemos. 27 procent för kundsupport. 22 procent för annonser. 18 procent för newsletters. Mönstret är tydligt: ju närmare man kommer informationsbärande, faktatung kommunikation, desto försiktigare blir man.

Det område där jag ser störst outnyttjad potential är just produktdemos och tutorials, särskilt för SaaS-bolag. Det är inte ovanligt att produktbolag drar sig för att göra utbildande video eftersom produkten uppdateras nästan dagligen och traditionella produktioner blir ohållbara. Där passar AI-video perfekt — man kan snabbt uppdatera innehållet när produkten förändras, och samtidigt vara öppen med att videon är AI-genererad medan informationen är granskad av människor. Det här är också en självklar pusselbit i en bra self-service-upplevelse, där köparen ska kunna lära sig på egen hand utan att alltid behöva boka demo med en säljare.

Är det dags att sluta skjuta upp videosatsningen?

86 procent av företagen i rapporten uppger att video är ett kärnverktyg i deras marknadsföring. Den siffran låter hög, men jag tror den speglar att video numera tar olika former: kampanjvideo, sociala medier-klipp, produktdemos, kundsupport. Det är inte alltid samma sak som dyra produktionsvideos.

Det jag märker när jag är ute hos företag är att den interna synkningen ofta haltar. På en workshop fick jag höra att samma företag svarade både ”1” och ”8” på frågan hur stor del av marknadsföringen som består av video — på samma fråga, samtidigt. Den som svarade åtta jobbade med kampanjer; den som svarade ett var en säljare som aldrig sett vad marknad producerar. Det säger något viktigt: video är inte bara en marknadsfråga utan ett sätt för hela bolaget att låta kunderna möta experterna innan första säljmötet. Hela företaget behöver vara en del av strategin för att content marketing ska göra någon faktisk skillnad i affären.

68 procent säger att de kommer göra investeringar i AI-video under 2025. Av dem är det 50 procent som planerar investera mer än 50 000 dollar. Det är pengar som ska gå till att höja kvaliteten — och kvalitet är just det som driver engagemang, enligt 52 procent av de tillfrågade. Det blir en tydlig logik: bättre verktyg, högre kvalitet, mer engagemang.

Vad är den viktigaste insikten att ta med?

När LinkedIn nu lanserar sitt videoflöde, där upplevelsen liknar TikTok mer än det klassiska LinkedIn-flödet, kommer trycket på att producera bra video öka kraftigt för B2B-bolag. Och då räcker det inte att skapa videos — man behöver klippa, lägga på ljud, fixa undertexter, anpassa för olika format. Det är där AI gör verklig skillnad i produktiviteten.

Min slutsats efter att ha gått igenom rapporten är att den största risken inte är att kunderna ska reagera negativt på AI-genererat innehåll. Det gör de inte, så länge man är transparent. Den största risken är att vänta. Den som inte börjar nu kommer om ett år vara så långt efter konkurrenterna att gapet blir svårt att stänga. Sätt på läppstiftet och hoppa.