Alla avsnitt

Prenumerera på podden

Missa aldrig en uppdatering från B2B-spaningen

B2B-spaningen lorem ipsum dolor sit equiem factum inbox lorem set tacticts.

Läs hela transkriberingen från det här avsnittet

När det knakar i ekonomin är marknadsbudgeten ofta det första som ryker. Det är en reflex som sitter djupt i många ledningsgrupper: sälj drar in pengar, marknad kostar pengar. Alltså skär vi i marknad och låter säljarna jaga hårdare. Problemet är att den ekvationen bygger på en bild av hur affärer görs som inte längre stämmer.

Det finns två tydliga typer av marknadsförare just nu. Den ena sitter med händerna bakbundna, utan budget och utan mandat, och försöker leverera resultat på resurser som halverats. Den andra får utrymme att experimentera, vara kreativ och bygga något som faktiskt fungerar — trots att tiderna är tuffa. Skillnaden mellan dem är inte branschen eller konjunkturen. Det är synen på vad marknad är till för.

Varför är marknad alltid det första som skärs ner?

När budgeten inte går ihop på sista raden är marknadsföring den post som upplevs lättast att kapa. Personalen är svår att röra, produktionen är svår att röra, men marknadsbudgeten — den känns flexibel. Man kan göra ”lite mindre av det bra” och tro att det inte syns. Det är där tankefelet sitter. Bromsa sig ur en uppförsbacke fungerar inte, och i en lågkonjunktur är det ungefär det man försöker göra när man drar in på det som ska skapa intäkter när tiderna vänder. För det vänder. Frågan är om man är förberedd när det händer eller om konkurrenten hinner före.

Vad har egentligen förändrats i hur företag köper?

Den klassiska synen — sälj är intäkt, marknad är kostnad — bygger på en värld där säljaren var den som hade informationen. Idag gör köparen det mesta av sin research själv, innan ett enda samtal med en säljare har ägt rum. Det betyder att det innehåll som potentiella kunder konsumerar på egen hand i praktiken har större påverkan på affären än det första säljmötet. Och det innehållet skapas av marknad — gärna i tätt samarbete med sälj och ämnesexperter. Att då dra ner helt på marknad är att säga: vi väntar med att möta kunderna tills de hör av sig till oss. Men de kommer inte att höra av sig. De hör av sig till de företag som redan utbildat dem under research-fasen. Det här är kärnan i hur B2B-köparen fungerar idag.

Är inte pandemin redan ett facit?

Vi gick precis igenom en period där fysiska möten i princip försvann och hela köpresan blev digital. Vi som köpare tvingades göra ännu mer research själva, och säljarna kunde inte träffa kunderna fysiskt. Att då, några år senare, dra slutsatsen att vägen framåt är att fokusera tillbaka på traditionellt utgående sälj och skära i digital närvaro — det går rakt emot det beteende som redan är etablerat. En studie från McKinsey från 2022 visar att en betydande andel B2B-köpare kan tänka sig att köpa för över tio miljoner kronor genom en helt remote-process, alltså utan ett enda fysiskt möte. Runt femton procent av de tillfrågade. Det säger något om var tröskeln ligger idag — och den fortsätter flytta sig.

Hur skulle ett team som faktiskt driver intäkter se ut?

Om sälj och marknad drar åt samma håll behöver de inte heller sitta i separata lådor. Det är där tanken på ett revenue team kommer in: en grupp på fem-sex personer i ett medelstort bolag, där några är säljare eller ämnesexperter och några är marknadsförare, som tillsammans får uppdraget att driva intäkter. Inte leads. Inte kampanjer. Intäkter.

En bra startfråga för ett sådant team är: vilka affärer har vi förlorat som vi borde ha vunnit, och vad kan vi göra tillsammans för att det aldrig ska hända igen? Ur den diskussionen faller innehållet ut nästan av sig självt. Vilka invändningar dyker upp i säljmötena? Vilka frågor måste besvaras innan kunden ens vill ha ett möte? Vilket motstånd finns mot att köpa just nu? Det är det innehållet som behöver skapas — inte mer toppen-av-tratten-material som ska väcka intresse, utan det som faktiskt hjälper någon att fatta beslut.

Vad händer när man outsourcar innehållet bort från säljarna?

Många bolag löser innehållsfrågan genom att lägga ut den på en byrå. Det är inte fel i sig om kompetensen saknas internt, men det som ofta händer är att det innehåll som faktiskt skulle stänga affärer aldrig blir prioriterat. Byrån producerar det som väcker intresse — inte det som möter invändningarna i säljmötena. Och det är just de invändningarna, och svaren på dem, som avgör om en affär går i mål. Den insikten finns hos säljarna, varje dag. Om innehållet ska komma åt den insikten behöver processen vara intern, regelbunden och ihopkopplad med säljarbetet. Det är där content marketing blir något helt annat än att fylla en blogg med trafikdrivande artiklar.

Vad gör en marknadsförare som inte har budget?

Om man känner igen sig i den första typen av marknadsförare — uttråkad, utan resurser, försöker trolla med knäna — är samarbete med säljarna faktiskt en utväg som inte kräver budget. Sätt er ner tillsammans. Vad har kunderna för utmaningar? Vilka frågor återkommer? Vilka affärer har tappats, och varför? Vad säger kunderna just nu om varför de inte vill köpa? Med de svaren kan man börja producera material med de resurser som redan finns inhouse. Det är inte ett perfekt utgångsläge, men det är ett som faktiskt fungerar — och som lägger grunden för en förnyelseprocess i hur bolaget arbetar med B2B-marknadsföring överlag.

Värdet ser annorlunda ut i sämre tider — har innehållet hängt med?

En sak som lätt glöms bort: värdet av en produkt eller tjänst är inte detsamma i lågkonjunktur som i högkonjunktur. När kunder håller hårdare i pengarna måste de förstå varför just den här investeringen är viktig nu. Inte i största allmänhet. Nu. Det betyder att innehållet som fungerade när konjunkturen var stark inte automatiskt fungerar idag. Värdet behöver formuleras om, motiveras tydligare, möta de nya invändningarna. Det är ett jobb som inte kan göras av sälj ensamt eller marknad ensamt — det kräver att båda funktionerna pratar med varandra om vad som faktiskt sägs i mötena.

Förtroendet byggs innan kunden hör av sig

Allt det här bygger på en insikt som egentligen är tusen år gammal: affärer kräver förtroende. Det som har förändrats är när i processen förtroendet byggs. Idag kontaktar kunden det företag de redan har störst förtroende för — inte tvärtom. Man kontaktar inte ett företag och bygger förtroende efteråt. Det betyder att det som publiceras online, varje text och varje video, är en del av förtroendebyggandet långt innan ett säljsamtal är aktuellt.

Det är därför det blir så fel att se marknad som en kostnad just nu. Det här var viktigt för fem år sedan. Det kommer vara betydligt viktigare om fem år. Den som drar in på det som bygger förtroende under en lågkonjunktur, drar i praktiken in på sin egen position när tiderna vänder. Drakar lyfter mot vind. Frågan är inte om man ska spara — det måste många bolag göra. Frågan är var man sparar, och vad man faktiskt sätter i händerna på den som ska möta kunden när hen väl hör av sig.