Alla avsnitt

Prenumerera på podden

Missa aldrig en uppdatering från B2B-spaningen

B2B-spaningen lorem ipsum dolor sit equiem factum inbox lorem set tacticts.

Läs hela transkriberingen från det här avsnittet

Det är något som händer i nästan varje samtal med ett B2B-företag som vill ta nästa steg digitalt: ganska snabbt kommer det fram att de funderar på en ny webbplats. Den känns gammal, den genererar för få leads, en ny CMO har precis börjat, eller så är man mitt i en rebranding. Logiken är att en ny webb ska lösa det. Och så ringer man en byrå.

Problemet är att en ny webbplats sällan löser det egentliga problemet. I de flesta fall sitter lösningen i detaljer som går att åtgärda på den befintliga sajten — för en bråkdel av tiden och pengarna. Och tiden är inte trivial: ett webbprojekt kan äta ett halvår av ett marknadsteam, och när lansering sker har själva arbetet egentligen bara börjat. Det är ett halvår man inte lagt på att förbättra det man redan har.

Varför är ”ny webb” alltid det första svaret?

När man frågar en byrå om råd är svaret ofta att bygga om sajten — för det är det de gör. Det är inte ett dåligt svar i sig, men det är inte alltid rätt svar på frågan man faktiskt ställer. De vanligaste skälen som anges för en ny webb är ganska förutsägbara: ny ledning eller ny marknadschef som vill markera nytt avstamp, en pågående rebranding, en ny produktlansering, leadsgenereringen som börjar svikta, eller en känsla av att sajten håller för låg standard. Och så de tekniska skälen — att sajten är svår att administrera och att man sitter i knät på en byrå för varje liten ändring.

Alla de skälen är legitima att överväga. Men de flesta av dem kräver inte en ny webb. De kräver att man tänker till kring budskap, innehåll, navigering och målgrupp — och det arbetet måste man ändå göra om man bygger nytt. Då kan man lika gärna göra det på den sajt man redan har.

När behöver man faktiskt en ny webbplats?

Det finns två tillfällen då en ny webbplats är rätt svar. Det första är de tekniska aspekterna — om man inte kan uppdatera sajten själv, utan måste anlita en byrå för varje ändring, sitter man fast och behöver en plattform man äger praktiskt. Det andra är om sajten inte håller den tekniska standard en modern webbplats kräver, exempelvis ur SEO-synpunkt eller prestandasynpunkt.

Förutom det går det nästan alltid att förbättra det man har och börja där. Är sajten ful eller utdaterad kan man göra en stilmallsuppdatering utan att riva allt. Är det en ny produktlansering kan man lägga till en eller två sidor. Är leadsgenereringen svag handlar det nästan alltid om innehåll, budskap och call-to-actions — inte om plattformen.

Vad är det egentligen som irriterar besökaren?

Den första frustrationen handlar om hastighet. På mobilen lämnar folk efter sekunder. Tar det tre, fyra sekunder och sen bara en vit skärm — då tror man antingen att uppkopplingen krånglar eller så går man vidare till nästa sajt. Det är en otålighet man inte kan argumentera bort. Här kan ofta en cache-lösning eller andra prestandaförbättringar i bakgrunden göra mer än en redesign.

Den andra frustrationen är språket. På de flesta B2B-sajter handlar nästan allt om bolaget självt: vi kan det här, vi är experter, det här är våra produkter. Ett enkelt test är att skriva ut förstasidan, ta en överstrykningspenna i varje hand och markera ”vi”, ”jag” och ”vårt” i en färg, och ”du”, ”ditt” och ”ert” i en annan. Resultatet brukar tala för sig självt. En bra tumregel är att runt åttio procent av sajten — särskilt blogg- och kunskapsdelen — bör handla om kunden, inte om bolaget. Det är en tankegång som ligger nära kärnan i content marketing: att flytta fokus från det man säljer till de frågor köparen faktiskt ställer sig.

Varför saknas priserna fortfarande?

En av de tydligaste sakerna en B2B-besökare letar efter är pris. Inte nödvändigtvis exakta siffror, men en uppfattning: ligger det inom min budget, är det här något jag kan planera för i år eller behöver jag tänka om? När den informationen saknas lämnar besökaren — eller hen blir irriterad och kommer in i ett säljsamtal i fel sinnesstämning.

Samma logik gäller andra ämnen som bygger förtroende men som många företag undviker: problem och baksidor med produkten, jämförelser med alternativ och konkurrenter, vad kunder säger, och till och med listor på de bästa alternativen i branschen — inklusive när någon annan är ett bättre val. Hubspot är ett bra exempel. Går man in på deras sajt finns tydliga artiklar om vad som skiljer deras produkt mot Salesforce. De skriver inte ner Salesforce — de beskriver vem deras egen produkt passar för och vem Salesforce passar bättre för. På så vis äger de den research som B2B-köparen ändå kommer att göra någon annanstans.

Vad kan man bygga in på en befintlig sajt utan att riva den?

Dagens digitala köpare är självgående och vill ha verktyg för att komma framåt utan att behöva ringa en säljare. Det går att lägga in mycket sådant på en befintlig sajt utan att bygga om något. Typeform och Outgrow är två exempel. Kalenderbokning för möten direkt på sidan. Konfiguratorer eller urvalsverktyg som hjälper besökaren välja rätt tjänst utifrån svaren på några frågor. Prisindikatorer. Allt det här är saker som leder besökaren längre fram i köpresan, helt i linje med tankegången bakom self-service — utan att kräva ett ombygge.

Video är ett annat område där väldigt få B2B-företag drar full nytta av det de skulle kunna. Skälet är ofta att man drar sig för att ställa sig framför kameran. Men effekten på förtroendet är stor: en köpare som sett och hört en säljare eller ämnesexpert innan första mötet kommer in i samtalet på ett helt annat sätt. En bra plats att börja är de mest praktiska videorna — en som förklarar hur prissättningen fungerar, och en som tar upp de vanligaste frågorna som dyker upp i ett första möte. Den senare kan man dessutom skicka till en kund inför ett möte.

Var börjar man om man inte ska bygga om?

Om något ska prioriteras före en redesign är det innehållsarbetet. Det här är en utmaning som även stora bolag med hundratals personer på marknad brottas med, precis som enpersonsavdelningen. En bra startpunkt är att bygga en kunskapsbank eller ett learning center där besökaren själv kan välja vilket innehåll som passar — utvecklaren vill ha en sak, vd:n en annan, och språket bör skilja sig åt. Det är ett avgränsat projekt man kan göra på den befintliga sajten utan att riva resten.

En annan sak att testa: lyft fram innehåll som ligger bakom formulär. Gör det öppet och se vad som händer. Det går emot reflexen att samla in kontaktuppgifter, men idag lämnar besökare ogärna ifrån sig sin mejl för att läsa något — om de inte absolut måste. Mät vad som händer med affären när fler faktiskt får läsa. Sannolikt rör sig fler framåt i köpresan, och förtroendet ökar. Det är också där AI-verktygen kommer in som en hjälp i det löpande arbetet med B2B-marknadsföring — heatmaps på vad besökare faktiskt klickar på, optimering av call-to-actions, SEO-genomgångar, och förslag på vad som saknas på en sida.

Små förbättringar varje månad slår stora omtag vart tredje år

Det är två olika sätt att tänka. Det ena är webbplatsen som projekt: bygg om, lansera, vänta tre år, bygg om igen. Det andra är webbplatsen som mjukvara: små förbättringar varje månad, prioritera vad som ska göras härnäst, mät effekten. Ju mer man jobbar digitalt, desto mer naturligt blir det andra synsättet.

Det betyder inte att man aldrig ska bygga nytt. Det betyder bara att man bör göra saker i rätt ordning. Innan man tar beslutet att bygga om — gå igenom listan av saker som faktiskt skapar effekt på den sajt man redan har. Hastighet. Budskap som handlar om kunden. Priser. Jämförelser. Video. Kunskapsbank. Verktyg som hjälper besökaren framåt på egen hand. När det är gjort vet man också mycket bättre vad nästa webbplats faktiskt ska lösa — om den över huvud taget behöver byggas.