Alla avsnitt

Prenumerera på podden

Missa aldrig en uppdatering från B2B-spaningen

B2B-spaningen lorem ipsum dolor sit equiem factum inbox lorem set tacticts.

Läs hela transkriberingen från det här avsnittet

Det står stilla i många svenska styrelserum när det kommer till hur kunder faktiskt köper idag. Inte för att det saknas kompetens i bemärkelsen erfarenhet — utan för att den erfarenhet som finns ofta är formad av en tid när säljaren var den huvudsakliga informationskällan. När Magnus Nord nyligen frågade på LinkedIn hur det ser ut med digital marknadsföringskompetens i styrelserna hos bolag som Kinnevik, Swedbank och SKF, satte han fingret på något som vi har återkommit till många gånger i podden: att satsningar nere i organisationen sällan håller om de inte är förankrade högst upp.

Det här är inte en fråga om teknik. Det är en fråga om mindset — och om vem som faktiskt förstår hur ett modernt köp går till.

Varför fastnar moderna marknadsidéer på vägen upp?

Ett mönster som dyker upp gång på gång: en eller två personer i styrelsen har snappat upp att köpresorna håller på att digitaliseras. De försöker driva frågan. Men runt bordet sitter andra med lika starka åsikter, ofta med en lång sälj- eller akademisk bakgrund, som inte riktigt känner igen sig i den verklighet vi lever i nu. Då blir det svårt att få konsensus. Resultatet blir att man försöker nå dagens kunder med gårdagens metoder — skruva upp tempot, satsa lite mer, sälja lite hårdare — utan att uppdatera sig på hur B2B-köparen faktiskt fattar beslut idag.

Det handlar inte om ond vilja. Det handlar om att man inte har varit med i den tid där köpet i praktiken har flyttat ut från säljmötet.

Hur mycket av köpresan sker egentligen utan säljaren?

Siffrorna är slående. Gartner pekar på att uppemot 95 procent av köpresan sker utanför säljmötena med en specifik leverantör. Det betyder att om du ska sälja något till en kund, så spenderar de bara fem procent av sin tid med dig. Resten görs på egen hand, med andra leverantörer, på nätet, i grupper och på events.

Sixsense pekar samtidigt på att runt 69–71 procent av köpresan görs innan kunden ens kontaktar det företag de vill köpa av — och då har de redan bestämt sig. Det är en alarmerande siffra. Den betyder att om du inte är synlig, om du inte publicerar innehåll där din expertis finns, så är du inte heller med i de jämförelser och rekommendationer som kunden gör. Och med AI som ett allt vanligare beslutsstöd förstärks detta ytterligare — AI blir informationsinsamlaren åt köparen, och du finns med i underlaget bara om du faktiskt har sagt något ute i världen.

Är digital kompetens samma sak som digital marknadsföringskompetens?

Det här är en distinktion som lätt försvinner i diskussionen. Många styrelser har personer som är digitala i bemärkelsen digitalisering, system, automatisering, e-handel. Det är inte samma sak som att förstå hur människor och företag fattar köpbeslut grundat på digitalt innehåll, rådgivande resurser och sociala kanaler.

När Magnus Nord specifikt frågar om kompetens inom digital marknadsföring, sociala medier och influencer marketing, så är det den senare typen han är ute efter. Och just där tror jag att gapet är som störst — även i bolag som annars uppfattar sig som digitala.

Vad ska en styrelse egentligen lägga sin tid på?

En tumregel som lyftes i samtalet, från en styrelseutbildning hos Agneta Franksson, fastnade hos mig: ungefär 75 procent av en styrelses tid bör handla om framtiden — strategin, riktningen, det långsiktiga. Resterande 25 procent ska vara den kontrollerande, operativa funktionen.

I praktiken är det ofta tvärtom. Bara en fjärdedel av tiden går till framtidsfrågor, inklusive hur sälj- och köpbeteenden förändras. Resten går till operativ kontroll. Det är problematiskt, för det är just i framtidsdelen som frågan om hur bolaget möter den moderna köparen hör hemma.

Vilken kompetens ska in i styrelsen — eller räcker det att utbilda den befintliga?

Att rekrytera in en enskild ”digital person” är inte lösningen. Risken är då att den personen blir en ensam röst som inte får igenom någonting. En mer hållbar väg är att uppdatera den befintliga styrelsen — låta dem ta del av studier som visar hur köpet har förändrats på fem, tio, femton års sikt, och hur AI förstärker den utvecklingen.

Det handlar om att komma till en grundläggande insikt innan man börjar prata taktik: vill vi vara den röst, den rådgivare, som våra kunder lyssnar på när de har ett problem vi kan lösa — eller vill vi sitta vid sidan av och titta på? Det är den verkliga frågan. Har man väl svarat ja på den, blir nästa steg att allokera resurser, rekrytera och bygga upp tid internt — kanske i form av ett mer integrerat revenue team. Men utan insikten i botten rinner satsningarna ut i sanden.

Vad gör du som marknadschef när styrelsen inte hänger med?

Det första rådet är att inte gå förbi ledningen. Det är inte marknadschefens uppdrag att gå direkt till styrelsen. Däremot kan du uppmärksamma VD och ledning om fenomenet och låta dem ta det vidare uppåt.

Konkret: dela rapporter och studier. Be VD eller styrelseordförande läsa en specifik rapport och boka in ett samtal om den. Ta med VD på en föreläsning eller konferens där sambandet mellan sälj, marknad och köpresa lyfts. Boken Endless Customers är ett bra tips — den är skriven för företagsledare som är skeptiska till att köparen verkligen har förändrats, och hjälper dem att känna igen sig från sitt eget perspektiv.

En sak till, som många marknadsförare missar: det är väldigt svårt att frälsa hela företaget internt. Som marknadschef sitter du i en position med ett historiskt arv kring vad marknad ”gör” — och det skapar en uppförsbacke. Ofta behövs någon utifrån som är opartisk, så att alla kan ta in informationen samtidigt och för första gången, utan att det filtreras genom relationer eller interna positioner.

Varför stannar de flesta initiativ i en inspirationsfas?

Ett återkommande mönster: någon tar upp frågan, kanske vid en kickoff eller workshop. Det blir energi i rummet. Sedan återgår vardagen. Året efter görs ett nytt försök. Och så går det år efter år utan att man kommer till skott.

Det som saknas är frågan efter inspirationen: vad gör vi åt det? Inte bara att alla nu vet att content marketing har större affärspåverkan än man trott — utan ett faktiskt beslut om man vill vara med på resan eller inte. Och det beslutet behöver fattas på alla nivåer: i säljteamet, i ledningsgruppen och i styrelsen. Är inte ledningen med, faller satsningen. Är inte styrelsen med, kommer det fortsatt krav uppifrån som drar i motsatt riktning mot vad sälj och marknad försöker bygga.

Det stora valet som inte är taktiskt

Det enklaste sättet att sammanfatta det: detta är inte en fråga om ny teknik, en ny kampanj eller en ny hemsida. Det är ett mindset-val. Ska vi hjälpa kunden att köpa i en värld där nästan all research sker på egen hand — eller ska vi fortsätta sälja som man gjorde 2010?

Den frågan kan inte besvaras av marknadsavdelningen ensam. Den måste hela vägen upp. Och tills den gör det kommer marknadschefer fortsätta dra i en riktning, ledningen i en annan, och styrelsen i en tredje — medan kunderna i tysthet fattar sina beslut någon helt annanstans än vid säljarens bord.