Alla avsnitt

Prenumerera på podden

Missa aldrig en uppdatering från B2B-spaningen

B2B-spaningen lorem ipsum dolor sit equiem factum inbox lorem set tacticts.

Läs hela transkriberingen från det här avsnittet

En marknadschef lägger upp en organisationsskiss på LinkedIn med 11–12 roller. Reaktionerna kommer direkt: är det ett jätteföretag? Hur ska det här finansieras? Men det intressanta är inte storleken — det är logiken bakom. Frida Ahrenby, nytillträdd marknadschef på Rillion, rekryterar inte utifrån var bolaget är idag, utan utifrån var de ska vara om något år. Det är en rejäl skillnad mot hur de flesta B2B-bolag tänker.

Och det är just där många traditionella B2B-företag fastnar. Man rekryterar marknadsavdelningen utifrån historien — ”vi har alltid klarat oss med en marknadsperson, det räcker nog framåt också” — istället för utifrån tillväxtplanen. Resultatet blir en marknadsfunktion som alltid släpar efter ambitionerna i bolaget.

Varför rekryterar de flesta B2B-bolag fel marknadsteam?

Den klassiska modellen är ”swiss army knife”-rollen: en ensam marknadsförare som ska göra allt från hemsidan till sociala medier, skriva content, springa på kundmöten, beställa roll-ups och organisera mässor. När bolaget ska växa anställer man fler säljare. Marknad förblir en person.

Det Rillion-exemplet visar är en annan logik. När köparen idag gör mer research på egen hand och fattar långa delar av sitt beslut digitalt, behöver marknadsteamet ha kapacitet att möta köparen där hon är. Det handlar inte om att kopiera en organisation med 11 roller, utan om att utgå från en fråga: vart ska vi, och vilken marknadsfunktion krävs för att ta oss dit? För B2B-marknadsföring som ska driva tillväxt räcker det sällan med en generalist som jonglerar tio uppgifter halvbra.

Vad händer om man bara anställer fler marknadsförare?

Det här är en fälla. Att anställa tio marknadsförare löser ingenting om bolaget inte samtidigt prioriterar att säljare och ämnesexperter ska engageras i innehållsarbetet. Då faller det platt. Marknadsteamet kan producera, men de sitter inte på den dagliga kundkontakten där de verkliga frågorna, invändningarna och friktionspunkterna dyker upp.

Marknadsföring handlar mer om att svara på vad andra undrar. Säljaren frågar oftast kunden vad hon har för behov och vägleder därifrån. Marknad behöver göra tvärtom — fånga upp frågorna och svara på dem i innehåll som når hundra eller tusen potentiella köpare istället för en. Men för att kunna göra det måste marknad ha tillgång till det säljarna och konsulterna hör varje dag. Annars blir innehållet generiskt.

Hur får man motvilliga säljare och experter att bidra med innehåll?

Motståndet är ofta inte ovilja, utan osäkerhet. ”Vad ska jag bidra med? Jag kan ju inte skriva. Jag vet inte vad jag ska skriva om.” Den som ändå har lite intresse behöver bara höra: skriv ner dina tankar, bry dig inte om stavfel eller syftningsfel, det fixar någon annan sen. Vi behöver bara få ner dina insikter.

Sen finns det en annan kategori — de som tycker det inte är deras jobb. ”Mitt jobb är att vara ute hos kunder, inte att skriva artiklar.” Där hjälper det inte att tvinga. Det som faktiskt fungerar är att låta någon gå före och visa resultatet. Inte resultatet i form av stängda affärer, utan i form av att det faktiskt blev en bra artikel, ett bra inlägg, något konkret. När en kollega plötsligt kommer med en idé baserad på en kundfråga och det blir bra content marketing av det — då händer något i kulturen.

Är alla experter inte författare — och hur löser man det?

Olika personer bidrar på olika sätt. Någon kan skriva av sig snabbt. Någon annan är usel på att skriva men fantastisk i en intervju. En tredje är bekväm framför kameran. En fjärde kan rita en skiss som blir en illustration. Utgå inte från att alla ska producera innehåll på samma sätt.

Det är därför rollen som content- och SEO-ansvarig blir så central. Den personens uppgift är att säkerställa att rätt experter intervjuas så att deras kompetens tas om hand och blir sammanhängande för kunden. Och här finns en omvärdering att göra: om en säljare eller konsult är anställd för att dra in intäkter, så finns det inget som säger att det bara ska ske via kundmöten. En halvtimmes intervju två gånger i månaden kan nå tusentals potentiella kunder. När den insikten landar börjar prioriteringen göra sig själv.

Varför är inspelade möten en guldgruva som få utnyttjar?

Den största förändringen de senaste åren är att onlinemöten spelas in som rutin. Med AI-verktygen i Zoom och Teams får man transkriberingar, sammanfattningar och sökbara anteckningar nästan automatiskt. Det betyder att marknadsförare för första gången kan komma åt det som tidigare varit låst inne hos säljarna — vilka frågor som faktiskt ställs, vilka invändningar som dyker upp, vad som tar tid i besluten.

Tidigare har marknad och sälj varit så separerade att den här kunskapen krävt spade och hink för att gräva fram. Nu finns insikterna redan i en mappstruktur någonstans. Samma sak med inspelade kundsupportsamtal — varför inte använda dem för att förstå vad kunderna faktiskt frågar om? Det här är en av tydligaste vinkarna med AI och B2B-marknadsföring: tröskeln för att förstå B2B-köparen har sänkts dramatiskt, om man bara plockar upp möjligheten.

Vad är skillnaden mellan en sammanfattning och en användbar insikt?

En sak att vara vaksam på när man intervjuar experter: frågar du fel, får du fel innehåll. Be en specialist sammanfatta sitt område på 45 minuter och du får ofta något platt: ”Det stora problemet kunderna har är detta ämne.” Det blir abstrakt, generellt och ganska oanvändbart.

Vänd istället på det. Fråga: vilka frågor har du hört den senaste veckan? Vilka invändningar dyker upp? Vad tar upp din tid på daglig basis? Då lossnar något helt annat. Det kan visa sig att kundens egentliga problem inte alls är ämnet experten brukar prata om — utan att kunderna har interna processer som sätter stopp, eller väntar på en regeländring som ligger månader framåt och därför inte kan fatta beslut. Det är de insikterna som faktiskt blir användbart innehåll.

Vem äger egentligen marknadsföringen i ett B2B-bolag?

Ett välbemannat marknadsteam är ingen ursäkt för resten av organisationen att luta sig tillbaka. Snarare tvärtom. Ju mer ambitiös marknadsfunktionen är, desto viktigare blir samarbetet med sälj, konsulter, customer success och support. Det är där råmaterialet finns — frågorna, invändningarna, beslutsögonblicken.

Och det finns en psykologisk poäng i att låta experterna vara med och skapa innehållet. Den som varit involverad är mycket mer benägen att dela det vidare i sina egna kanaler, nästan med en stolthet. Det är något helt annat än att en hel säljkår får färdigt material tilldelat sig med uppmaningen att sprida det. Engagemanget är inte detsamma.

Det Rillion-exemplet egentligen handlar om är inte storleken på teamet. Det är att rekrytera utifrån vart man ska, inte var man har varit — och att förstå att även det bästa marknadsteamet behöver resten av organisationen för att leverera. Den som börjar bygga den kulturen idag har ett rejält försprång om ett par år.