Alla avsnitt

Prenumerera på podden

Missa aldrig en uppdatering från B2B-spaningen

B2B-spaningen lorem ipsum dolor sit equiem factum inbox lorem set tacticts.

Läs hela transkriberingen från det här avsnittet

Det är lätt att tro att ett nytt system löser problemen. Företag köper in HubSpot, Salesforce eller någon annan plattform i tron att tekniken ska räta ut det som skaver mellan sälj och marknad. Sedan kommer organisationsförändringen som ett brev på posten — och då fastnar det.

Det här är ett mönster som går igen i bolag efter bolag. Man köper systemet först och försöker sedan anpassa verksamheten efter vad systemet kan. Det är fel ordning, och det är precis det Charlotte Wormb satte fingret på i ett LinkedIn-inlägg om organisationsskuld som blev startpunkten för det här samtalet med Ira.

Varför börjar så många i fel ände?

När jag tänker tillbaka på de senaste tretton åren med marketing automation och CRM ser jag samma rörelse om och om igen. Det är väldigt enkelt att vilja ha ett system för att alla andra har det — framförallt för att bli bättre på att generera leads, skicka automatiska mejl och se mer data om vad som händer på hemsidan. Det börjar bra. Sen fastnar det. Det blir en dragkamp internt om vad systemet ska användas till, hur säljarna ska jobba i det, hur kundvård ska jobba i det. Gamla rutiner ska skrotas men ingen har tänkt igenom hur organisationen ska fungera när det är gjort.

Problemet är sällan att en integration saknas. Det sitter i kommunikationsvägarna och i att team faktiskt måste jobba tillsammans. Det löser man inte med ett system, hur dyrt eller stort det än är. Tekniken kan möjliggöra processerna och flödena — men först måste det finnas en gemensam förståelse för vad man vill uppnå.

Vad är ett rimligt gemensamt mål för sälj och marknad?

Det gamla tänket sätter säljbudget på en grupp och mjukare mål — ny hemsida, sökmotoroptimering, fler besökare — på den andra. De två målbilderna är svåra att få ihop. Om man tvingas peka på ett enda gemensamt mål skulle jag säga intäkter och säljkvalificerade dialoger.

Det stora problemet är att marknadsteamet fortfarande mäts på leads, trafik och vanity metrics som inte har särskilt stor inverkan på affären. Marknad behöver röra sig mot att driva intäkter, hjälpa till att föra affären framåt snabbare med bra innehåll och bidra till att stänga affärer. Sälj behöver i sin tur bli mer involverat i innehållsskapandet, så att kunden möts på sitt eget språk redan innan säljdialogen.

I arbetet med kunder brukar vi sätta målet att 25 procent av affärerna i pipeline ska vara stängningsbara. För att nå dit måste kvaliteten på inkommande leads öka rejält — de måste vara mer utbildade och mer inköpta på det vi säljer. Annars blir mötena okvalificerade och affären rinner ut. Det är ditåt målbilden behöver röra sig inom B2B-marknadsföring: stänger vi affärer, och vad genererar vi tillsammans i kronor?

Signaler eller KPI:er — vad säger mest om en köpare?

Istället för att stirra på antal inlägg och antal artiklar är det mer värdefullt att titta på signaler. Hur beter sig besökarna på hemsidan? Vilket innehåll konsumeras, hur länge tittar man på en video, går man in på sidor med hög köpintention som produktdemos och genomgångar?

Tricket är att mappa det digitala innehållet mot var i köpresan kunden befinner sig. Ju mer en person konsumerar innehåll nära ett köp, desto mer kvalificerad är hen sannolikt. De flesta gör tvärtom när sälj och marknad jobbar separerat: marknad fokuserar på att skapa awareness och driva in intresse i toppen. Vänder man på det och börjar bygga innehåll närmast köpbeslutet möter man kunden precis i de frågor som faktiskt avgör. Sedan fyller man på pipeline från andra hållet.

Utöver signalerna i datan finns något mer kvalitativt — ett tryck eller en känsla i organisationen. Det märks när det är flow: många hör av sig, det är många möten, mycket aktivitet i sociala medier, luncher där folk vill prata. Förtroende är svårt att mäta men det går att känna av. Att ta den temperaturen regelbundet, både i sälj- och marknadsteamet, är en del av jobbet.

Vad behöver finnas på plats sent i köpresan?

För att skapa innehåll som faktiskt hjälper kunden över mållinjen finns ett ramverk som brukar kallas The Big Five — de fem ämnen som driver konversationerna i slutfasen av ett köp, både i B2B och B2C.

Det första är allt som rör ekonomi: kostnader, priser och prissättning. Det andra är vad som kan gå fel — problem och negativa aspekter med det man överväger. Det tredje är jämförelser mot alternativ: är detta bättre än det där, ska jag välja det här materialet eller den där tjänsten, ska jag göra det själv? Det fjärde är vad andra tycker — recensioner och kundberättelser, helst som storytelling som visar hur kundens situation såg ut före och efter, inte som självhyllningar från företaget. Det femte är ”best of”-research: de fem bästa byråerna, de tre bästa HR-företagen, den bästa mjukvaran för en viss uppgift.

I ett B2B-sammanhang tar inköparen med sig de här frågorna till det interna teamet. Skapar man content marketing som adresserar dem är man rustad att hjälpa kunden att göra researchen — och får då också kunddialogen.

Är köpresan verkligen en linje?

Att rita upp customer journey som en rak linje från awareness till beslut är frestande men farligt. Köpresan hoppar fram och tillbaka och kan pågå i månader, om inte år. Den är inte alls så linjär som vi som företag gärna vill att den är.

Ett konkret exempel: en kund som blev ny uppdragsgivare i september 2024 hade första kontakten åtta år tidigare. Inte ens ett möte — bara en nedladdning på hemsidan, hittad via en bloggartikel någon annan tipsat om. Sedan kom en kommentar, prenumeration på nyhetsbrevet, kanske femtio nyhetsbrev varav inte alla öppnades, tips från andra, exponering på LinkedIn, mer research på hemsidan. När situationen passade blev det ett första möte, sedan ett möte med chefen, sedan affär.

Poängen är att B2B-köparen inte är ute och köper hela tiden. Förr eller senare passar du in i deras situation, och då måste det vara dig de tänker på. Mappa gärna upp innehåll i awareness-, consideration- och decision-fas så att alla tre delarna är täckta — men låtsas inte att resan är en linje.

Vem mer än sälj och marknad behöver vara med?

Hela organisationen behöver vara med i kundupplevelsen. Sälj och marknad är ofta först på plats, men sedan ska kundservice, HR och övriga avdelningar in i bilden. En bra liknelse är stafettpinnen: kunden förs vidare i organisationen och någon håller alltid i den.

Samtidigt finns en risk i argumentet. När någon säger ”ja men kundservice måste också vara med” kan det användas för att stoppa förändring snarare än för att bredda den. Det är skillnad på att ta in fler perspektiv och att använda komplexiteten som ursäkt för att stå still. Börja någonstans. I många fall är den naturliga starten att sälj och marknad enas om vad de ska uppnå tillsammans, gärna organiserat som ett revenue team där cheferna driver sina respektive organisationer mot ett gemensamt mål satt tillsammans med VD.

När förtroende blir kärnvärdet faller pusselbitarna på plats: marknad bygger förtroende på marknaden, sälj bygger förtroende tidigt med köparen, kundservice behåller det på hög nivå, HR ser till att det genomsyrar både rekrytering och medarbetarskap.

Tekniken kan vänta

Tekniken idag kan göra i princip vad som helst. Det finns alltid en lösning för det man vill ha gjort. Men man måste veta vad man vill ha gjort först. Diskussionen behöver lyftas både i ledningsgrupper och styrelserum: vilka är vi om fem år, hur ser köparna ut när AI används varje dag och kanske inte ens vill ha ett möte med en säljare? Det är där förberedelsen börjar — inte i upphandlingen av nästa system.