Alla avsnitt

Prenumerera på podden

Missa aldrig en uppdatering från B2B-spaningen

B2B-spaningen lorem ipsum dolor sit equiem factum inbox lorem set tacticts.

Läs hela transkriberingen från det här avsnittet

En marknadsavdelning som ror som världsmästare, men ingen ombord vet vart skeppet ska. Det är bilden Kristina Norlin målar upp i ett LinkedIn-inlägg jag fastnade för: ett företag där pengar lades på kampanjer, aktiviteter och insatser utan att någon riktigt visste vad det var tänkt att leda till. Det är en oroväckande vanlig situation just nu när budgetarna för 2025 är spikade och planeringen drar igång på allvar.

Det är lätt att skylla det på dålig styrning. Men i de flesta fall handlar det om något mer grundläggande: marknad och sälj jobbar mot olika mål, mot olika tidshorisonter, och med olika definitioner av vad framgång ens innebär. Och så länge det är så kommer pengarna att brännas på fel saker — oavsett hur skickligt teamet ror.

Har marknad och sälj egentligen samma mål?

Marknadsavdelningen behandlas ofta som en separat enhet i företaget, med egna mål om varumärkeskännedom eller räckvidd, medan sälj jobbar mot helt andra siffror kopplade till intäkter. Det är en konstruktion som håller i sig av tradition snarare än av logik. När man istället lyfter blicken till företagets gemensamma vision — vart vi som bolag är på väg — försvinner den uppdelningen ganska snabbt.

I Kristinas exempel handlade visionen om att bli branschens mest pålitliga företag. Det är ett mål som varken sälj eller marknad kan uppnå på egen hand. Frågan blir då: hur bidrar jag som säljare till det? Hur bidrar jag som marknadsförare? Och framför allt — hur gör vi det tillsammans? Tydligheten i visionen avgör vilka som behöver engagera sig, och i vilken roll.

Vad behöver vara sant för att vi ska vara framme?

Att sätta en vision räcker inte. Man måste kunna översätta den till konkreta påståenden som ska vara sanna när man är i mål. Det är där många hoppar över ett kritiskt steg.

Om visionen är att vara branschens mest pålitliga varumärke — vad innebär det egentligen? Det innebär att målgruppen hellre lyssnar på det här företaget än på andra. Att de vänder sig hit i första hand. Att om en köpare gör en shortlist på fem leverantörer så är ditt företag redan förvalt innan kontakten ens är tagen. För att det ska vara sant måste flera saker stämma: att kunderna upplever sig bättre hjälpta än hos andra, att de har förtroende för människorna på företaget innan de ens träffats, att kommunikationen lyfter fram det mänskliga snarare än lutar sig på AI-genererade avatarer, och att försäljningen upplevs som hjälpsam snarare än krängig.

Den här typen av nedbrytning är arbetet som faktiskt gör visionen användbar. Utan den blir den bara en fin formulering i en presentation.

Hur prioriterar man när allt verkar viktigt?

En modell jag jobbar mycket med är att formulera ett tiotal kraftfulla påståenden som ska vara sanna för att visionen ska bli verklighet. Till exempel: ”vi använder video bättre än någon annan i vår bransch.” Sen skattar man sig själv på en skala ett till tio. Ligger vi på en tvåa idag? Hur tar vi oss till en fyra? När vi är på fem ställer vi om frågan: är vi fortfarande bäst i branschen? Hur kommer vi till sju?

Det är ett scorecard. Målet är att komma upp till hundra poäng totalt — tio av tio på samtliga påståenden. De flesta B2B-bolag som jobbat med content marketing ett tag ligger någonstans runt trettio till fyrtio poäng. Till och med HubSpot, med flera hundra personer på marknad, ligger runt sjuttio. Det säger något om hur långt sträckan är, även för de som verkar ha allt på plats.

När påståendena finns på papper måste man våga prioritera. Tre, högst fyra fokusområden per kvartal. Det kan handla om att träna ledningsgruppen i att framträda på video, om att optimera en del av webbplatsen, eller om att höja den interna förståelsen för en viss mekanism. Allt kan inte göras samtidigt — och försöker man ändå blir resultatet utspätt på alla fronter.

Är innehåll ett lockbete eller ett verktyg som hjälper kunden?

Det här är en av de viktigaste skiljelinjerna inom B2B-marknadsföring just nu, och den är fortfarande dåligt förstådd. I nio fall av tio används innehåll som ett lockbete — en e-bok, en rapport, ett webinar — som kunden måste registrera sig för att få ta del av. Syftet är att samla kontaktuppgifter som sälj sen kan bearbeta.

Det finns ett alternativ: att lyfta ut innehållet, låta målgruppen ta del av det fritt, och bygga förtroende innan något formulär är ifyllt. Det är skillnaden mellan att lura in kunden i din säljprocess och att hjälpa kunden in i sin egen köpprocess. Båda har försäljning som syfte. Men de bygger på helt olika logiker — och det syns på kvaliteten i de leads som kommer ut i andra änden.

Om man inte använder innehåll för att driva försäljning, vad skulle det annars vara till för? Frågan är retorisk men poängen är skarp. Innehållets roll är att utbilda B2B-köparen så att hen är mer förberedd, mer trygg och mer redo att fatta ett bra beslut. Också i en outreach-process — när säljaren faktiskt tar kontakt — ska innehållet vara utbildande och relevant, inte ett påtryckningsmedel.

Varför kampanjtänket riskerar att jobba mot er

När marknadsavdelningar pratar om kampanjer menar man oftast ett kluster av aktiviteter under en avgränsad period: en rapport, ett par artiklar, ett webinar, lite annonsering — alltsammans med syftet att generera leads inom ett ämne. Sen byter man ämne och kör nästa kampanj.

Problemet är att kampanjlogiken sällan rimmar med målet att bli pålitlig och hjälpa kunderna köpa på sina egna villkor. Pålitlighet byggs inte i kvartalsvisa sprintar, utan över tid genom innehåll som finns där när kunden behöver det — i alla delar av köpresan. Det betyder inte att kampanjer aldrig fyller en funktion, men att blicken behöver lyftas från den korta horisonten.

Det finns också en praktisk fälla i kampanjarbetet: när man försöker rikta budskap mot en snäv idealkundprofil blir målgruppen ofta för liten för att annonseringen ska fungera. Då breddar man, plockar in närliggande personas, och budskapet blir urvattnat redan från början. Ett bättre angreppssätt är att bygga budskapet från idealkunden men låta ämnesvalet styras av de frågor säljarna får om och om igen, vecka ut och vecka in. Återkommande frågor träffar oftast bredare än man tror — utan att tappa relevansen för de viktigaste kunderna.

När en kvarts miljon till leads är fel investering

En marknadschef hörde av sig efter att ha kämpat länge för budget. Plötsligt fick hon loss runt 250 000 kronor öronmärkta för en lead-kampanj. Mitt svar var att tacka nej till uppdraget. Inte för att pengarna var små, utan för att jag visste vad som skulle hända: kampanjen skulle dra in leads, säljteamet skulle tycka att kvaliteten var dålig, förtroendet för marknadsavdelningens arbete skulle sjunka — och nästa gång hon bad om budget skulle den inte komma.

Det är ett mönster som upprepas i bransch efter bransch. Marknadsföring som ger riktiga resultat kräver mognad, uthållighet och investering över tid. En engångskampanj på en kvarts miljon tas sällan tillbaka som ROI inom rimlig tid — det är väl belagt även för de största bolagen i världen, som lägger miljonbelopp i månaden på annonsering och behöver flera år för att hämta hem det. Så länge man inte är överens internt om den verkligheten kommer förväntningarna att vara fel ställda.

Skulle samma pengar istället investeras i innehåll som hjälper kunderna att förstå, jämföra och fatta beslut, då fungerar investeringen varje dag, år ut och år in. Det är en helt annan ekonomi.

Sluttanken: förtroendet är det riktiga målet

Det som genomsyrar hela diskussionen är förtroende — både kundens förtroende för bolaget och ledningens förtroende för marknadsfunktionen. De två hänger ihop tätare än man först tänker. När marknad får för lite resurser för att göra en riktig satsning blir resultaten klena, och då minskar förtroendet ytterligare. När hela organisationen — sälj, marknad, ledning — delar samma vision och samma definition av vad framgång innebär, blir prioriteringarna naturliga och investeringarna långsiktiga.

Världsmästar-roendet hjälper ingen om båten är på väg åt fel håll. Sätt destinationen först. Sen kan ni börja ro.